Category Archives: gaia

Tomt

Standard

Sitter och tittar på en vy jag aldrig sett förut… *hostar*

20120513-151019.jpg

Båten går om en timma, men jag tröttnade på att vänta hemma. Kan lika gärna sitta här och häcka.

Det känns så tomt att åka när jag vet att det ändå inte kan leda till något. Ja, inte just nu i alla fall. Om mindre än två dagar vet jag om det åtminstone kan leda till något ”sen”.

Gud vad jag känner mig avslappnad.

Jag har ont i magen och hjärtat. Själen är tung och motsträvig. Allt känns meningslöst.

Igår fick jag äntligen upp min underbara tapet i sovrummet, tack vare duktiga svåger 😀 Jag frågade honom om det var ok att kela med en vägg – för den är verkligen såå fin! Men sen försvann den lilla ork jag hade och jag orkar inte ens bry mig om väggen. Eller om att rummet börjar närma sig inflyttningsfähigt. Det enda som jag bryr mig om är att jag då kan krypa ihop i en boll på golvet utan att oroa mamma och pappa…

Vill ändå berätta…

Standard

Först – tack alla ni för stöd och kramar!!

Det har betytt så hemskt mycket att veta att ni finns där…

varning för långt inlägg;

Idag har jag ont i hjärtat och ont i magen – framförallt då i tarmarna. (Men det är väl inte så konstigt, har inte direkt varit snäll mot magen i det senaste.) Men idag, för det mesta, är jag rätt så lugn. Jag har lekt lite struts. Varit på IKEA med syster och letat drömmar till den där nya lägenheten som jag hoppas på!! Jag vill inte känna efter. Läste precis FCs fina inlägg och kände att däääär var tårarna på väg. Så den sidan stängde jag ner rätt så fort 😉 Ni förstår vilken nivå det ligger på! Jag har gråtit tills jag nästan kräkts, bokstavligt talat, och idag har jag inte lust med mer.

Men hur det än gick så vill jag berätta lite om Aagardklinik – de tog nämligen så vansinnigt väl hand om mig! Kanske gör de så med alla, kanske var det för att jag kom dit ensam, kanske för att jag var förstagångare? Men oavsett…

Jag har ju hört en massa skräckhistorier om smärtsamma ÄP där man knappt hinner dra av byxorna innan man får gå ut genom dörren igen. (Och visst var det så att när jag träffade doktorn för första gången i fredags så låg jag i stolen inom en minut från det att vi skakade hand 😉 )

Nåh, jag kom dit 8.00 på morgonen, hade tid 8.15. Det dröjde dock till nästan kvart i nio innan jag blev hämtad. Då blev jag förd till ett litet rum där jag fick dra av byxorna för att istället svepa in mig i ett frottélakan. Blev uppmanad att lägga mig en stund på den supersköna dagbädden och slappna av.

In till doktorn, upp och hoppa i stolen. Fortfarande lakanet över mig så att jag kände mig skyddad och inte behövde frysa. Doktorn satte en nål i handen just-in-case jag skulle behöva morfinet. Bio-teknikern och sköterskan kom fram och hälsade. Lustigt att skaka hand med en leende kvinna som approachar förbi mina bara… eehh… ja.

Upp med VUL staven, och så började han böka. Jag trodde faktiskt att han fortfarande höll på att lägga lokalbedövningen när jag insåg att han var mitt i att tömma follikel nummer två! Trean på vänster sida låg i utkanten av området så den sved rejält, men i bemärkelsen ajajAJJJ inte gemigmorfinjagdör. Smärtan skrämde mig lite så att jag spände mig rejält. Därmed blev högersidan lätt mer obehaglig, men fortfarande på en helt hanterbar nivå. I bakgrunden hojtade teknikern till varje gång hon hittade ett ägg. Under tiden höll sköterskan mig i handen, stilla och rolig nu!

Alltså: hela ÄP utan en droppe morfin. 

Tillbaka till rummet, med hjälp av sköterskan som höll mig i armen utifall att jag bestämde mig för att dimpa i golvet.

Jette, klinikföreståndaren, kom efter en stund och pratade med mig. Satt väl tio minuter, frågade hur det hade gått och bytte tankar om vädret och om svensk fertilitetsvård. Hon hade med sig saft och lite knäckebröd. Sen kom doktorn, klappade mig på handen och berättade att jag hade klarat mig flott. Jag sa tackdesamma 😀 Han såg lite förvånad ut! Därefter kom teknikerna. De förklarade hela processen från ägg i petriskål till vilka delmoment på vägen till vilka resultat de förväntade sig att se vid olika tidpunkter. De frågade oxå om donator; jag bad att få någon som är lång, som är snäll och gillar hundvalpar. De skrattade och sa att njaaaa så mycket information har de ju inte om donatorn… *fniss* Kan förresten tillägga att bioteknikern var sååå bekymrad över att jag inte hade helt klart vart jag skulle sova den natten ”I have a guestroom if you need”. Säger ju det – omsorg!! 

Efter ungefär en timma? En och en skvätt? I den där behagliga sängen var allting till slut klart och jag kunde klä på mig och gå därifrån. Jag visste att de skulle ringa på morgonen – inte det där fasade samtalet ”ringer vi så är det med dåliga besked” utan ”vi ringer oavsett så du får en update”. Men visst, jag var inte lugn, varken på natten eller på morgonen. 

Det som är positivt med beskedet är att det kanske förklarar mina sju missar? Om skalen är för hårda? Om äggkvaliteten fortfarande är bra, så kanske en ICSI kan vara en ”enkel” lösning. Men vi får se. Ska maila kliniken imorgon. Vad skönt om något kunde vara enkelt för en gångs skull!

kram på er!

Change of plans

Standard

Tanken var att jag skulle hoppa på en båt tillbaka till Gøteborg vid två-tiden idag før att læmna av pappas ærende, før att packa om væskan och hoppa på samma færja tillbaka hit imorgon bitti igen…

Men med utlovad storm øver havet imorgon så vågar jag inte riskera att bli sittandes på en båt som inte går. Så jag stannar hær. Jag har pratat med Stena och de flyttade utan knussel – eller extra kostnad – fram min biljett några dagar. No prob! Dæremot har jag ju inte med mig min Ovitrelle. Faaan! Men som tur ær finns det en på Gaia, men det ær surt att betala før något så dyrt IGEN. Men men, desperate times och allt det dær… Så jag ær inbokad i Gaias øvernattningslægenhet, åtminstone delar av tiden mellan nu och onsdag 😉 blir lite pussel av det hela *fniss*

Det jag tænkte berættat mer om nær jag kom hem var hur jag uppfattade kliniken nær jag kom dit igår. Men den historian får væl vænta lite till dårå 😛 Nu ska jag till den internetløsas land – hur jag ska klara mig i flera dagar utan vare sig internet eller min TV vet jag inte. Frågade fina Loba førut hur man egentligen brukade gøra førr, innan internet, innan konstant stimulans? Det hær var f ø den øvervægande anledningen till att jag valde att bo på the Reef; wifi till telefonen och itnernet i lobbyn 😉

kram på er! Vi hørs troligen igen på torsdag.

Kort rapport från æggfabriken…

Standard

På hotell i Fredrikshavn nu, har precis ætit en medioker men svindyr middagsbuffet 😉

Allt har gått strålande idag, alla på kliniken ær hur sympatiska som helst – från skøterska till doktorn sjælv. Stællet var øverhuvud taget inte som jag væntade mig, jag såg framfør mig något litet som Gaia… men det hær ær stort, modernt, vitt med svart, gigantiska fønster.

Kænns vældigt tryggt!

Har 3 klæckfærdiga folliklar på vænster sida och ”7-8” på høger sida – så visst blir ÆP på måndag! De har dessutom lovat att de ska igge gør ont!!

Nu ska jag krypa upp i min førhoppningsvist jætteskøna hotellsæng och somna som en gris!

Trevlig fredag på er!

kram