Author Archives: Jagvilljagkan...

Dax för lite verklighet kanske?

Standard

Nu är min sista semestervecka snart slut. Läggning pågår av motsträvig strumpa och fis ska snart vallas in i sömnen han oxå. Imorgon ska vi fira min pappas födelsedag med middag hos klanen, söndag var tänkt hos vänner men yngsta är sjuk så vi får se.

Sen är det måndag.

Verklighet.

Semestern har varit helt underbar! Och skitjobbig.

För att ta det jobbiga först; Fis har utvecklat ett monsterhumör som vi kämpar dagligen med. Han är explosiv, extremt mammig och vi får gå som på äggskal runt honom. Vi har ju haft problem med honom i över två år men nu känner vi att vi inte klarar honom själva. BVC är inkopplade och genom dem hoppas vi få det stöd vi behöver för att kunna vara bättre föräldrar till honom. Vi försöker ha ett lågaffektivt bemötande och stoppa saker från att eskalera. Det går bättre vissa gånger än andra.

Och det underbara;

Fis är en fantastiskt rolig liten kille. Han resonerar, funderar och öser klokskaper. Han har mer och mer utvecklat storebrorsnerven och tar hand om sin lillasyster (när han känner för det) på ett sätt som är helt bedårande. Han har fått lite nya kompisar i grannskapet och cyklar gärna runt med dem.

Här gosar en liten herre med morfar.

Lillfia har börjat ösa ur sig ord. Hon ligger fortfarande efter storebror i språkutvecklingen men det händer massor nu! Lillstrumpa är du rädd för hajar? Nää rädd hajar. Lillstrumpa är du mammas busapa? Nää apa! Vill du ha efterrätt? Jaaa! Ha lasch!!! Glass är alltså nåt hon skulle kunna leva på.

Hon är en solstråle med ett sjuherrans humör, ibland får vi bita oss i tungan för att inte skratta rätt ut när hon stormar iväg och surar.

Morsan har äntligen skaffat sig en cykel. Det dröjde till sista dagen på semestern innan vi kom till skott men hittade en fin på blocket till bra pris. Jag är själaglad! Även om jag så himla gärna hade velat haft den redan tidigare i sommar.

Maken mår bättre hela tiden. Jag tror det är bra för honom att vi alla försvinner iväg dagtid igen för han behöver vila, sommaren har varit intensiv. Men han mår ganska bra och vi har det bra.

Igår var vi på dejt, bara han och jag!! Middag på pinchos och bio. Filmen var sådär tyckte jag men det gjorde inget, vi var där tillsammans. Farmor var här hemma med barnen och skulle sova över så vi hade ingen brådska hem. Eftersom hon även tog morgonen fick faktiskt vi båda sovmorgon. Halleluja. Finns det bättre sätt att avsluta semestern på?

Hoppas ni haft det underbart i sommar!

Annonser

Storebror

Standard

Precis innan vi gick till affären igår gjorde fis något snällt storebrorigt mot lillasyster. Så när han och jag promenerade mot mjölkköpet berättade jag för honom hur stolt och glad jag blir när han är så snäll mot lillasyster. Ja men ibland är jag elak också! Haha jo, man får ge honom att han är ärlig 😉

Mamma, ha!

Standard

Jag har ju varit lite svältfödd på socialt häng med andra vuxna på stan. Ikväll blev det lite spontan After Kids med mammagruppen från fejjan. Maken fick hjälp av farmor att ratta kvällen med barnen och jag drog på klackarna.

Middag på stan med öl till och sen en drink på uteservering. Åååh… en sån härlig kväll!!

Det var roligt.

Vid hemkomst bytte maken och jag erfarenheter från kvällen. Han berättade bland annat att lillfia protesterat vid läggning. Mamma, ha! hade hon sagt flera gånger. Älskade lilla strumpan!

Lusjävlar.

Standard

Det har kliat i sonens huvud ett tag men sist vi kollade efter löss fanns inget så vi har helt enkelt trott på värmeutslag. Det är inte helt otippat med tanke på mängden hår han har. Sen började jag klia. Jag trodde faktiskt fortfarande på exem eftersom jag har muppig hud. Sen började lillstrumpan klia och vi började ana oråd.

Jajamen.

Blä.

Dubbelblä.

Första dagen kammade vi en masse och hade i Nyda. Det ska kväva krypen fint och prydligt, men vid kamning direkt efter behandlingen fiskade jag fram en krabat ur mitt hår som var lite väl livlig för att vara död. Attans.

Dag två hittade jag återigen krypiga kryp i allas våra hår. Ja förutom makens då, men jag tänker att mängden medicin gör honom rätt ointressant som värd. Dag två köpte vi en Nitfree kam och kammade kammade kammade. Skillnaden mellan den kammen och apotekets vanliga var verkligen enorm! Plötsligt regnade det gnetter ner i handfatet. Liksom halva min kalufs. Kära nån vilken misshandel håret utsatts för. Och blä vad det är äckligt. Alltså… blääääääääää!

Dag tre, idag, hittade vi återigen levande kryp. Nu börjar det ständigt äcklade övergå till missmodig. Hur länge ska vi hålla på? Idag kompletterades Nitfree med Paranix schampo. Som vanligt skriker strumpan vid huvudtvätt så man skulle kunna tro att vi misshandlar henne… Alla är trots det kammade minst två gånger och ordentligt bemedlade.

Imorgon är en annan dag och om jag hittar levande kryp igen kommer jag gråta.