Månadsarkiv: april 2020

Shoppingterapi

Standard

En av mina favoritbutiker vad gäller smycken ioaku (I oak you ska det uttalas) har haft super rea två helger på raken där de sålt ut provexemplar till vansinniga priser. Det fanns enstaka exemplar av varje och det var inte självklart att man fick tag i det man önskade. Men jag hade tur. Enorm tur. Det där halsbandet för 2500 kronor som jag ALDRIG skulle köpa fanns plötsligt för 200 kronor. Men tjena. Herregud. Wow. JJJJAAAAAAAAAA!!!

När de hade sample sale helgen efter också tittade jag in igen och har fyllt på presentlådan för ett tag framöver. Det är förvisso mest presenter till mig själv men det gör väl inget?

I det stora hela svider det ändå att handla såhär. Det är ju ett företag som försöker få in cash, fort. Flash har konkat liksom Joy, MQ och en herrans massa fler. Jag såg en artikel igår att Kappahl ligger risigt till. Det går ju inte att handla hos alla. Men jag skulle gärna, jag vill göra något för att hjälpa till. Det enda jag kan ge för närvarande är pengar. Inga mängder, men det är vad jag har – tid och ork är ytterst begränsat.

Jag ringer min mormor så ofta jag kan och skickar vykort på barnen. Hon håller på att storkna på ålderdomshemmet av leda, fullt frisk men mer eller mindre inlåst och enormt understimulerad. Jag avskyr min egen isolering men har ju förmåga att messa, skypa, facetimea osv och ha en social kontakt på något sätt. Den halvblinda, halvdöva tanten på hem har inte de möjligheterna.

Och avslutningsvis ännu en meningslös bild. Detta är mitt försök att subtilt reta gallfeber på maken – jag har nämligen lagt in besticken i den ordning jag fått dem i handen och inte sorterat utifrån sort. Makens ordningssinne går bananas när han ser sånt haha. Mamma är en rebell!

Han har inte sett det ännu.

Random tankar

Standard

Ikväll;

Jag; Åt ni upp alla jordgubbar? Lämnade inte en enda till mig?
Fis; det var pappa som gav dem till oss

Jag går på toa och försöker att inte bli orimligt sur över nåt så trivialt. Jag tänkte kissa bort irritationen.

Fis kommer sen efter; mamma… jag förstår att det är tråkigt men… det var Strumpan och jag som åt upp alla jordgubbar. Det VAR inte pappas fel.

Lilla skrot…

Igår kväll;

Maken nattade lilla och jag satt med stora i soffan. Stora som ibland vill vara så nära.

Och en klok tanke från underbara arga bibliotekstanten på insta;

Som sagt. Random.

Ja må jag leva – snart iaf!

Standard

Inatt blir jag helt plötsligt, oväntat och oåterkalleligen ett år äldre. Bara sådär. Rent tekniskt fyller jag väl imorgon kväll strax innan 19-tiden men så länge orkar jag inte vänta.

Ikväll kan jag njuta av ungdomens sista ljuva strålar… eller nåt haha.

Maken höll på att bädda dotras säng och jag erbjöd mig att byta, jag tar sängen om han tar såsen. Jag kan inget om glutenfria bechamelsåser men jag är en jäkel på lakan! Han blev nästan arg på mig. Senare förstår jag varför när jag ser en filt lutad mot väggen. Aha. Han har gömt något. Spännande nog brukar filtar annars inte stå upp av sig själva… Tyvärr avslöjar formen vad det är, men det gör inget – jag har önskat mig den där i en halv evighet!!

Vid middagsbordet kryper sonen tätt intill och viskar vi har köpt kladdkaka och ett smyckeskrin!! Skitunge. Jag hade rätt på formen iaf haha. Men mamma berätta inte för pappa vad jag sa! Haha igen, nej jag lovar. Ska inte förstöra det för maken.

Jag ska vakna imorgon alldeles otroligt överraskad över presenten! Precis lika överraskad som över örhängena från mamma och klänningen från mormor som jag köpt själv. Fniss.

Jag är tacksam att jag har människor omkring mig som vill göra mig glad på min födelsedag. Materiella saker är alltid trevligt, material girl osv, men tanken gör mig varm ända in i hjärteroten. Skitungar till trots 😉

Ps ser fortfarande ut som en kräfta på bröstet.

HAHAHHAHA jäkla idiot

Standard

Jag hade ju huvudet under armen idag och satt ute alldeles för länge. Efter solen kommer visst svedan 😉 Man kunde ju tro att när man är nästan 42 så vet man bättre men tydligen inte. Nu ligger jag i sängen med ett tjockt lager helosan på bröstet och hoppas det slutar klia snart så jag kan somna. Armarna ser ungefär likadana ut men de känns inte, det är ju bröstet som är känsligast.

Jag har t.o.m. fått färg på axeln där klänningstyget varit. Jösses. Jäkla blådåre!

Okejdå. Rö(d)dåre.

Det där med drömmar

Standard

Eftersom jag blir störd ett antal gånger på nätterna har jag ett antal gånger i det senaste vaknat upp och upptäckt att jag varit mitt i diverse drömmar. Om den meningen nu funkar haha.

Jag drömmer som en tok, helt enkelt. Och mina drömmar är konsekvent tokiga. Eller snarare skrämmande. Jag drömmer så mycket nästan-mardrömmar så hälften hade varit för mycket. Jag skriver nästan-mardrömmar för att de är obehagliga men jag vaknar inte rädd.

Jag blir jagad, väldigt ofta jagad, apokalypsen hägrar i en eller annan form, barnen blir skadade. Häromdagen blev lillfian av med håret och jag blev jätteupprörd, vad ska prinsesskronan fästa i? Ja, just den är kanske inte så omvälvande men där och då kändes det jobbigt.

Jag vaknar inte rädd på morgonen, däremot vaknar jag aldrig utvilad. Samband? Eller bara otur?