Bra dag och det där med humör

Standard

Vi inser ju att det vi måste börja med är vårt eget humör och hur vi reagerar på fis beteende. Han jobbar hårt på att provocera tills vi exploderar. Vi är inte på det klara med varför det är så men på något sätt söker han väl uppmärksamhet. Eller?

Vi känner att vi fastnat i vinkelvolten och låtit oss provoceras, så nu är vårt löfte till honom och oss själva att hålla inne med ilska och frustration vad som än händer. Idag är Dag Ett.

Jag var på jobbet och hade en tröttande men fantastiskt rolig dag medans maken var hemma med studiedagslediga barn. Han har varit helt jäkla fenomenal. Inte tappat hatten. Mött provokationer med lugn, humor och avledning. När jag kom hem var han lite sliten i kanterna, men fortfarande lugn. Mellan oss har vi haft en lugn och trevlig kväll trots en liten kille som periodvis gjort gosat livet ur en och periodvis retat livet ur en.

Jag hade gärna velat ha fotobevis på kramarna men han vill verkligen inte att man fotar honom numer. Skitunge. Jag vill ju ha nåt att hänga på studentfotot.

Han har väldigt svårt att komma till ro på kvällarna nu. Det tar ett par timmar att lägga, ofta får vi avlösa varandra minst en gång innan han däckar. Hjärnan går och han har så mycket han tänker på – orden rusar ut och hoppar från Noas syn på rymden till monstret i minecraft till bamse i sagan till fröken F som sa… Ikväll välte vi honom i säng vid 2130-nånting. Då hade han till slut, till slut somnat i knät på mig i fåtöljen framför TVn medans jag läste högt ur En världsomsegling under haven. Inget som kan sänka en envis sexåring som Jules Verne. Igår sänkte vi honom i vår säng, med löftet att få sova där med mig hela natten (f ö otroligt mysigt!) men idag gick han inte på den lätta.

På jobbet har jag provat ett nytt grepp för att genomföra en typ av analys – och det verkar falla otroligt väl ut. Jag är så glad! Det var dessutom jätteroligt. Ikväll går jag på ångor, dels tom-tank-ångor, jag brände reserven idag. Dels är-det-nåt-konstigt-i-luften-ångor, jag är fortfarande uppspelt och trots tröttheten har jag svårt att somna. Nåja det ger sig. I säng ska jag iaf.

Godnatt!

»

  1. Hej, vilket fint jobb ni gör med er lilla kille! Det måste vara oerhört slitsamt för alla! Men jag tänkte, har ni provat tyngdtäcken på honom? Det ska hjälpa barn (och vuxna) som har svårt att komma till ro. Har en bekant som har det till sin son med svår ADHD, och det har hjälpt en del.

    Heja på annars, och bra att ni tar hjälp av proffs!
    Kram Vemvet

    Gilla

    • Tack fina du! Ja det är otroligt tröttsamt.

      Nej vi har inte testat det, han tycker normalt sett inte om att ha täcke alls och ett som ”håller fast” honom tror jag inte han skulle trivas med. Jag ska lyfta med maken, allt är ju förstås värt försök!

      Kram på dig

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s