Tur det finns jourtelefoner

Standard

Ikväll är min man lite febrig och har en skrällande huvudvärk. Feber och sjukdomskänsla kan vara tecken på avstötning – och på förkylning – så vi kände oss lite villrådiga. Maken har tid imorgon på mottagningen och tyckte vi kunde vänta men jag drev på att vi skulle ringa avdelningen.

Jag kände mig vansinnigt trygg så fort jag hörde rösten på andra sidan, de tar hand om oss… Hon rådgjorde med jourläkaren som inte var bekymrad än så länge. Skulle det bli värre får vi skicka honom till akuten, men tills dess kan vi vila lugnt och åka in imorgon enligt plan. Puh.

Jag påminns återigen om vår nya verklighet. Bajs. Dubbelbajs.

Här hemma pågår rehab annars för fullt, idag vandrade vi runt i området en liten sväng i den blåsiga solen. För mig en ”bensträckare”, för honom ett ”ordentligt fyspass”. Ja jösses. Men han kämpar på! Städar, plockar, lagar mat, gör sina övningar. Han hatar att vara sjuk, han hatar rehabtiden och vill bli frisk. Nu. Resan hit har varit lång och i hans själ känns den oändlig.

Jag själv vacklar mellan ”åh jag är ju pigg och kan jobba” och ”herregud, du måste skoja!”. Förnuftet vinner dock och jag har sjukskrivit mig i två veckor. Jag sover så mycket jag kan och försöker göra saker som jag mår bra av. Idag blev det lunch med mamma på stan. Imorgon ska jag klippa mig. Inga avancerade utflykter med andra ord men jag har inte kunnat prioritera mig själv på så himla länge nu.

På soffbordet står min kaffekopp och väntar. Jag är en ruskigt dålig viktväktare för närvarande men jag tänker att livet går upp och ner och så även vikten. Jag kan vara en bra viktväktare imorgon igen.

Krama om era kära eller åtminstone närmsta kudde.

Annonser

»

  1. Den oron alltså…. den oron innan man på något vis i någon mån lyckats ställa in sig i den nya verkligheten och inte alltid blir helstressad direkt av minsta tecken på något som skulle kunna tolkas som symptom för tänk-om (särskilt som det ju är en befogad oro! som ska tas på lagom mycket allvar)… den är grym! Och du beskriver den så väl… Jag hoppas att det bara är en helt vanlig förkylning – finns ett gäng såna virus att välja mellan just nu har jag noterat – även om jag hade önskat er att slippa även såna ”enklare” åkommor ett bra tag framöver.
    Glad att du prioriterar lite återhämtning för dig själv också. Det är så svårt att få till när man behöver finnas för andra också, så heja dig! Du ska hålla länge ju…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s