Saker man kan göra på en tisdag

Standard

Igår fick jag återigen chansen att uppleva lite svensk vård. Ända sen förlossningen har jag haft vansinniga mensblödningar. Det tog mig tillbaka till de första åren när det rann så jag trodde jag skulle dö! Med smärtorna jag hade och de rikliga blödningarna så började jag så småningom med p-piller och då lugnade sig allt. Men nu hade det tydligen börjat om igen så jag gick till gynekologen och bad om en remiss för att bränna av slemhinnan.

Det tog några månader men nu så äntligen!

Väntetiden var längre än ingreppet, haha, men jag fick en förvånansvärt skön säng och sov som en gris.

Jag rullades in till operationssalen, i ena ögonblicket pratade narkossköterskan med mig och i nästa var jag på uppvak. Det gick över förväntan att vakna! Jag mådde kanon! Sen fick jag en oxynorm mot smärtan. Fyfan. Blodtrycket dippade från beskedliga 110/66 till 84/43 och jag började må illa som sjutton. Idag på morgonen mår jag fortfarande illa. Tiden efter det var gräslig.

Så småningom kunde jag stå upp och hämtades hem till mina föräldrar. Maken ville att jag skulle få en ostörd kväll natt och så här med facit i hand är jag extremt tacksam över det. (Han ringde ut bästa kompisen som sovit över och hjälpt till med allt.) När jag kom hit spydde jag och stöp i säng. Ett par timmar senare vaknade jag och fick i mig lite macka. Sen sov jag igen.

Alla jag träffade igår, från hon i receptionen till läkaren på avdelningen älskar sina jobb. De lyser av glädje och är ständigt beredda att ta hand om. Fantastiska är de!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s