Så himla trött, men glad ändå. 

Standard

Jag kan se parallellen med inte äta ordentligt och vara trött – Premalexen gör att jag inte är så sugen på att äta – men jag tror oxå tant röd är på ingång. Hela kroppen känns som tung sirap. (Men jag känner det inte på humöret så medicinen måste ju funka! Däremot känner jag en minskad sexlust oxå och det är inte så kul.)

I helgen var det ofrivilligt barnlösas dag. Jag firade den med en nybliven trettioåring, vad bättre än en födelsedag? Det kändes så rätt att uppmärksamma att någons längtan tog slut iom en fantastisk varelses födelse på just denna dag. Jag åkte utan man och barn eftersom fis vart bjuden på sitt livs första kalas. Det kändes enormt stort! Min lilla kille! 

Tyvärr vaknade jag med baksmälla i form av en förkylning men vad ska man göra? Snörvlar lite, snyter massor och tycker synd om mig själv. Det var det alla gånger värt! 

Just nu åker jag iaf buss. Strumpan ska döpas på lördag så jag har varit i stan och fixat fransarna. Hemma hänger bästa mormor med lilltjejen medans stora verkar ha rymt till grabbarna igen. Han har tydligen flyttat hemifrån vid tre års ålder, haha. 

Annonser

One response »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s