Den där egentiden

Standard

Den senaste veckan har ju varit ganska jobbig vad fis anbelangar. Jag har inte fått många ögonblick för mig själv… han är som sagt sjukt mammig. Det är som om han fastnat i vinkelvolten. 

Igår kväll pratade min fina man och jag strategier för överlevnad. Vi kom fram till att jag behöver tid för mig själv, utan nåt barn alls. Sagt och gjort, idag åkte jag till stan – utan mål annat än att vara.  

Gudars vad skönt. 

Jag lullade runt i gråvädret, lunchade på espresso house, provade kläder, besökte Edblads och avslutade med cava på post. 

När jag kom hem hade maken hämtat hit sin bästa vän, han som vår son älskar. De har lekt och lekt! 

Lite senare säger fis pappa kom och pussla  med mig! Ännu lite mer senare får pappa ner ungen i sängen med pyjamas och allt och läggning pågår. Det är inte avgjort än förstås men de är där – utan bråk. 

Kan det vara så att vad skrutten behöver är lite påtvingad tid borta från mig så han kommer ur sin fixering? Kan det vara så enkelt?

Jag nattar lillstrumpan och hör att de pratar om mig, men jag hör ingen förtvivlan. Än. 

För övrigt fortsätter förskjutningen av strumpans nattning att gå väl. Hon sover nu senast 21 vilket är en milsvid skillnad från 23-00!! Halleluja!

Jag sitter här med strumpan bredvid mig i nästet (inatt sover vi i gästrummet) och känner mig nästan pigg. Eller nä inte pigg, men energized. Jag har fått andas, jag har fått miljöombyte. Jag har fått shoppa 😂

Jag har längtat efter Melodifestivalen men det får bli play imorgon, nu ska jag umgås med vår gäst och dricka kaffe. Ha en skön kväll! 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s