Monthly Archives: februari 2017

Båda mina små

Standard

Vi har haft det bra idag, fis och jag. 

Utöver turen till bvc för kontrollvägning av lillstrumpan så har vi gömt oss från gråvädret framför TVn i princip hela dagen. En heldag med tv är kanske inte att rekommendera för en treåring men så blev det. Och det var mysigt. Lunchen blev hälsosam, genomtänkt och gourmetartad hämtmat från macdonalds. 

När strumpan sov middag sen satt jag med fis i famnen i soffan. Jag somnade visst men fis var nöjd med närheten ändå medans paapattoll rullade i rutan. Paapattoll? Paw patrol dårå. Ett gäng valpar som räddar folk/världen om och om igen. Harmlöst och gulligt. 

När maken kom hem förflyttade vi oss till Ikea för middag så vi fick komma ut lite. Det regnade ju på tvären så vi var inte så sugna på en riktig utomhustur direkt, haha. Ikea är bäst!

När vi kom hem kröp jag i säng med stora så han kunde somna tryckt tätt intill mig. Det har inte hänt så ofta i det senaste eftersom de numera somnar samtidigt… Det kändes så bra att få vara lite närvarande för honom oxå.

Därnäst fick jag gosa med strumpan och släcka henne. Vi ammade länge och efter lite övertalning tog hon även flaskan. Den där fjantiga saken ni vet. Haha idag ville hon inte ha den, hon ville hellre tutta ❤

Efter några timmars häng med min make är jag själv i säng nu. Bredvid mig, med fötterna på min huvudkudde (…), ligger fis och i spjälisen strumpan. Inatt är det maken som har gästsängen – han behöver verkligen sova! 

Jag har båda mina små inom räckhåll. 

Jag har ju saknat att få sova med fis. 

Jag är lycklig.

PS idag ringde min nya chef, vi pratade och skrattade i nästan 40 minuter. Det kan bli bra det här! 

Snälla lilla skrotta, sov inatt!

Standard

Jag vet inte vad som tagit åt lillstrumpan men de senaste nätterna har hon sovit som en kratta. Natten till igår vaknade hon och ville ha napp så ofta att jag till slut gav upp… jag satt med henne i famnen till nästan 0330. Därefter låg jag med henne i soffan, jag orkade inte sitta längre. Var femte till vart femtonde minut vaknade hon illvrålandes. Jag satte i nappen och hon somnade om. En stund. Sen har det fortsatt så.

Jag är liiite trött.

Jag hoppas på en bättre natt.

Igår kväll när jag kom ut från nattningen hade min fina man dragit igång duschen, sådär jätte jättevarmt som jag vill ha det. Lampan var släckt, levande ljus var tända. Gamla tröstande godingar på spotifylistan. Han körde in mig i duschen, lät mig stå länge i lugn och ro – sen kom han in och gjorde sällskap. Jag fick en ordentlig ryggmassage innan vi kramades länge och dansade i ångorna.

Det var mysigt. 

Man får inte glömma att hitta kraft och energi där det går. När en chans att njuta av ögonblicket dyker upp – ta den, njut av den, upplev den.

Efteråt satt jag i soffan insvept i en filt och tittade på hela England bakar, så härligt underbart avslappnad.

Jag har en bra gubbe, jag.

Nu sover strumpan. Maken nattar fis. Ytterligare en vecka har gått, vart tar tiden vägen? 

Jobbplanering

Standard

I förrgår satt min man och jag och la planeringen för semester och framåt. Plötsligt blev det väldigt påtagligt, det är bara ett halvår kvar tills jag ska börja jobba. Gud det kändes helt förfärligt! 

Idag fick jag höra att vår nya chef varit i Göteborg i två dagar. Trots att jag flera gånger bett gruppen meddela mig om hon kommer så har ingen kommit ihåg det/brytt sig om det. Jag ville gärna fått chansen att träffa henne! (Hon ska ju dessutom ha både prestations- och lönesamtal med mig under våren. Jag ville fått chansen att visa intresse för min arbetsplats…) 

Jag känner mig ruskigt besviken på mina kollegor. Jag är verkligen så ointressant och så långt borta att de inte klarar nåt så här basic. Sen undrar jag varför inte chefen mailat ut nåt gruppgemensamt, jag har ju koll på jobbmailen bara för det. 

För att göra det lite ännu lite roligare så är den kollega jag känner mig närmast besläktad med på väg ut, hon börjar ny tjänst om några veckor. Jättekul, verkligen. Kvar är de som jag rök ihop med för två år sen, de jag sen dess inte litar på ett skvatt. Kvar är konsulten som är en arrogant primadonna, konsulten som är skitbra men som inte kommer stanna och två nya som säkert är kanon men som jag inte känner. Det är en helt annan gruppdynamik än den jag lämnade. 

Jag känner ångest inför att återvända till det där. 
Fan vad gnälligt det här blev. Nåja.

Jag kan tillägga att jag har bra dagar och dåliga dagar. Det är skönt att få prata av sig hos psykologen, hon bekräftar mina tankegångar och försöker ge tips. 

Jag är en idiot.

Standard

De senaste dagarna alltså…

Jag kokade ris (liten kastrull) och nappflaskor (stor kastrull) samtidigt. När risvattnet kokat upp la jag locket på riset… eller nej förresten. Jag la locket i stora kastrullen tillsammans med nappar och flaskor. Nåja det blev rent.

Jag fyllde på behållaren med kaffepulver – Gevalia eko snabbkaffe – sen tog jag upp den, tiltade den ordentligt åt sidan så jag fick ut det sista i botten. När jag hällt  kaffe över hela golvet insåg jag att jag nyss fyllt på den. Nåja dammsugaren luktar kaffe nu. 

Jag stod med kaffeburken i ena handen, skeden i andra och mitt framför mig stod koppen på diskbänken. Enkel ekvation. Efter jag hällt i pulvret i koppen lägger jag skeden i bestickslådan som är utdragen framför mig. Efter jag häller pulvret i bestickslådan menar jag. Inte i koppen tydligen. Nåja…. äh fan jag orkar inte städa just nu. Kaffet ligger kvar. 

Sonen har iaf börjat plocka upp mina svordomar. Tyvärr. Jag trodde väl det skulle bli jävlar. Men det som kom ut idag var Attans bananer!! Fniss. 

Båda barnen har överlevt dagen. Båda barnen somnade utan krångel. Båda föräldrarna har ätit marängsviss till efterrätt. Bra dag ändå! 

Vikten med vikt

Standard

Min lillstrumpa fortsätter vara just lill-ig. På sexmånaders kontrollen i veckan mätte hon 6,3 kilo drygt och 64cm. Då har hon gått upp runt 300 gram på en månad… 

BVC var ju då inte så imponerade. 

Hon är en galet aktiv liten donna som ligger på mage med huvudet högt i en evighet och som sen glider runt över hela golvet i gåstolen. (Rulla runt har hon inte fattat än dock, hon lägger sig platt på mage med pannan i backen och illvrålar tills man tar henne.) Hon hoppar i knät lika gärna som att sitta. Ligger hon på rygg går fötter och armar nästan non stop  😻 

BVCs dom var därmed att mina bröst nu är att anse som ”bara mys” och att vi ska öka på tillmatning. Hon sprattlar så mycket att mer energi kommer ut än in. Vi hade väl inte trott nåt annat men ville veta vad vågen sa innan vi gjorde nån förändring. 

Den justerade regimen ser ut så här; gröt till frukost, flaska till lunch, matpuré till middag och en flaska vid sänggåendet. Däremellan ammar vi. 

Det har inte gått så många dagar men hon är redan uppenbart tyngre. Jösses. Nästa mätning blir sjukt spännande! 

Hon är så himla rolig och det är häftigt att se utvecklingen. Fis är ju väldigt lik den personlighet han visade som knodd och jag hoppas det kommer gälla strumpan oxå, hon är så glad jämt! Envis som en åsna oxå förstås…