Månadsarkiv: november 2016

Vaccin och tystnad 

Standard

Igår var lillstrumpan och jag på 3-månaderskontroll. Det var den sedvanliga mätningen och vägningen och hon hon har allt gjort en liten växtspurt! 7 centimeter sen sist… Wow. I gengäld har vikten planat ut lite och BVC vill att jag tillmatar. Mjä den där får jag fundera på. Tillmata redan? 

Vaccineringen gick bra antar jag, men som hon skrek. Storebror fick aldrig några efterverkningar på sina vaccin men strumpan började yla som besatt framåt kvällen. Hjärtat vred sig – hon hade så ont! Lite alvedon kan tackolov lösa det mesta och idag har jag inte sett några spår av gårdagens utflykt.

Spår däremot hittade jag av sonen. Lillfis hade hittat ett läppglans. Det var lixom lite tyst ett tag. Sen kom han ut. Ujujuj. Som en god mor fotade jag innan jag torkade och jag kämpade hårt för att inte skratta… Små barn och tystnad. Dålig kombo!

Breakdown Tuesday 

Standard

Ibland är det inte lätt att vara 2.5 år gammal… 

Idag har dagbarnen lekt ute i snön så det står härliga till. När jag hämtade min groda höll de på att åka pulka nedför lilla kullen. Dagmamman konstaterade att han lekt som en tok (trots att han fått med sig tygvantarna bara *bad mom*). Jag fick alltså hem en utmattad och överlycklig liten kille!

Lillstrumpan sov så jag gjorde flaska åt honom och vi kröp upp i soffan tillsammans. Vi kramades framför Barnkanalen i nästan en timma. Det var så mysigt så det var inte klokt!

Jag trodde han skulle somna, men icke.

Sen började det. Hade man delat ut medaljer i dåligt föräldraskap hade jag onekligen vunnit! 

Mamma kan du rita en haj?  Följt av komplett sammanbrott för att jag ritade den på fel ställe på pappret. Nytt försök. Vad kul med hajar!!! Glad kille!! Fast sen blev en fel storlek. Komplett sammanbrott. Igen och igen och igen. De senaste två timmarna har varit en studie i bottenlös förtvivlan för att jag ritat på fel ställe/på fel sätt/fel storlek eller vad som helst annat. Allt har varit katastrof! Vi provade att leka med min sminkväskan men det var oxå förfärligt. Jag målade på FEL STÄLLE på hans kind. Trots att jag målade ovanpå hans finger. Fy mig.

Man ska ju inte skratta åt ett barns förtvivlan. Jag har kramat, tröstat och pussat i den mån jag har fått lov, men bakom hans rygg har jag fått bita hårt om leendet. Denna bottenlösa förtvivlan över att blomman inte gick att sudda bort!! (Bläckpenna). 

Han sa till mig mamma jag vill ha flaska och lägga mig. Så nu nattar vi. Klockan är inte ens 18 så risken är väl uppvak vid 03 men lillhjärtat har tagit så komplett slut… Jag har nåt vansinnigt ont i huvudet efter allt vrålande men en sak har varit välsignad ikväll. Strumpan har sovit igenom alltihop. Natten kan bli svår eftersom hon sovit i nästan tre timmar men jag är ändå tacksam. Det hade varit omöjligt att tackla sammanbrotten och henne samtidigt. 

När hon till slut tröttnade så kom maken hem från jobbet. Timingen var verkligen fenomenal! Halleluja. Puh.

Imorgon är en annan dag!

Så det kan bli.

Standard

Det här smset fick syrran idag 

Jag HATAR DEN HÄR JÄVLA SOLEN, är vidrig att köra i. Jag blir arg. 

Hade förbokat hämtning av mina däck men när jag kommer dit hottar de inte. Efter över en halvtimma kommer de på att de faktiskt var framplockade 😡 Sen ska jag hitta till Däckia på Hisingen men kartfunktionen strejkar på telefonen och ingen svarar nånstans när jag ringer. Fortfarande denna jävla sol. När jag kommer fram finns ingen p-plats så jag får ställa mig där det går, påpekar det för han i kassan som säger ”fanns ingen p-plats?” Nej då hade jag väl för hwlvwte inte ställt mig så eller??? Nu är klockan nästan halv och jag har inte fått komma in. Snart vaknar dottern ovh vill äta, jag har suttit i bilen sen 0845 ovh är på så förbannat dåligt humör så du kan inte ana.

Syrran svarade att jo det kunde hon ana. Konstigt!

Ni får förresten ursäkta stavning och så vidare, jag var som sagt riktig grinig.

För att sen göra en lång och onödigt gnällig historia kort så fortsatte dagen gå mig emot, varför jag i slutändan satt i bilen till nästan 16. Vid det laget gungade det under fötterna och ättika är nog trevligare än jag att umgås med.

Maken skulle på bio så den suraste morsan i världen skulle ratta två små ensam. Recept på katastrof som det brukar heta på engelska. Som tur är kom bästa H förbi. När man måste vara trevlig känner man (jag!) sig ofta gladare till mods oxå. Räddade i nöden!!! Plus att lillfis älskar henne ❤ 

Nu sover min lilla groda och jag ska dricka kaffe med H. Maken kommer väl om ett par timmar.

Hoppas ni haft en bra dag!! 

Lillfis första disco!

Standard

Vi har världens bästa brf-styrelse! De hade fixat halloweendisco för föreningens ungar ikväll. 

Det var ganska många som kom (och de flesta gick så tidigt så man undrade varför de tagit sig tid att komma alls…) och alla barn var utklädda. Vår lillfis har pratat hela eftermiddagen om att han skulle få gå på kalas

Vi visste att det skulle grillas korv och delad ut godis – men med gluten i åtanke åt vi middag hemma först; mamma Scan och pommes. Ett hyfsat säkert kort, haha. För säkerhets skull tog vi även med en påse popcorn.

Som tur är var det mesta GF så vi behövde inte avstyra så mycket. Vår lilla kille var överlycklig!! Han har dansat, sprungit runt, vrålat och skrattat. 

Efter ett par timmar vände vi hemåt med en socker- och adrenalinstinn duracellkanin. Han hade så himla roligt och mammahjärtat svämmar över av lycka! (Men även ett stygn av sorg, det jävla glutenet… Det är så himla enkelt i hemmiljö men när andra ansvarar för det är det inte riktigt samma.)

Nu har han tvärsomnat och kommer förhoppningsvis sova länge länge. Älskade unge!