Kaxpelle

Standard

Nej pappa, gå din väg du får inte ligga hör med oss! *pappa försöker lägga sig i sin säng efter det att sonen dykt upp mitt i natten*

Från små barn, gamla och fyllon lär man få sanningen. Eller vad sägs om mamma sluta, man sjunger inte sådär jag får ont i öronen!! 

Jäkla skruttrumpa!! Fniss. Är man 2.5 så är man. 

Det sker en jätteutveckling hos båda mina hjärtan nu. Lillfis pratar långa, långa meningar. Hans trots lever och frodas men sen vi började avlägsna honom från jobbiga situationer genom att sätta honom i hans rum så eskalerar det inte längre så mycket. Tjohoo vad vi är bra!! (Och ödmjuka förstås. För det funkar förstås alltid!! Eller inte haha)  

Han har skaffat sin första flickvän… jämnåriga W satt hemma hos dagmamman häromdagen ”älskling, äääälskling” varpå lillfis svarar ”jaja jag kommer!! De leker tydligen väldigt mycket ihop och det glädjer mammahjärtat. Som gammalt mobbat barn är jag lixom rädd att min unge inte ska få vänner. 

Vrålapan är otroligt mycket stadigare nu, har börjat le socialt och söker mycket ögonkontakt. Hon kräks fortfarande massor, häromdagen på Ikea la hon en pöl ner i min urringning som plaskade i bh-n. Man känner sig lika läcker varje gång, haha! 

För egen del blir jag mer och mer stabil. Jag har inte sökt den där samtalskontakten ännu. När jag mår bra mår jag ju bra och när motgångarna kommer så orkar jag inte. Men på ett rent ytligt plan har jag fixat mina fransar igen och på lördag ska jag klippa mig – så jag börjar mer och mer känna mig som mig. 

Det underlättar helt klart. 

»

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s