Ja så kan man ju fira påsk 

Standard

Långfredag minns jag knappt 😉 så den kan jag inte säga så mycket om. Påskafton däremot var väldans trevlig! ”Trots allt” får jag nog säga. Vår gäst har en hjärtsjuk partner på sjukhuset med lite oklar prognos… Men hen kom hit ändå och lät oss vara avledningsmanöver. Vi skrattade, pratade, åt oss proppmätta och skildes åt. Så snart hen lämnade oss somnade jag på sängen och sov i två timmar. Jag vaknade lagom till att börja dra igång lillfis nattningsprocedur.. 

Idag vaknade jag trött, gick upp med man och barn, åt frukost, somnade. Tar tröttheten aldrig slut? 

Så småningom lyckades vi ändå ta oss till svärmor för lite traditionellt påskfirande. Fis var gnällig, trött och drog sig successivt mer och mer i örat. Attans, öroninflammation. Prutt. Gnället blev tårar och vrål neeeej neeeej mamma neeeeej!! Stackars lilla killen, jag grät nästan själv, så förtvivlad var han. 

När han så småningom slocknade av utmattning i min famn så gjorde vi upp planer; vi ska hitta alvedon suppar. Vi hade den fanatiska turen att lokala Ica hade! En supp senare satt han i mitt knä och sa fisas bättre nu. Halleluja! 

Vi åkte från svärmor vid 19-tiden (enligt hans sovklocka) men vi kom hem med en strålande pigg och glad unge. Härligt! Men han lär inte sova i brådrasket. Synd, jag hade hoppats att trumhinnan skulle spricka i sömnen under alvedonbedövningen. Gud vet hur natten blir! 

Min lilla kämpe 💚

»

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s