Månadsarkiv: mars 2016

Nej, nej, nej!!! 

Standard

Min stora lilla kille är två. Japp, två. Vi närmar oss trots med stormsteg! Än så länge är det verkligen ingen större fara, han bara hävdar sig lite – har lite egen vilja och egna åsikter och det tycker jag är både bra och skitviktigt! 

Meen han har upptäckt ett nytt ord; nej. Nu ska vi äta; nej. Du behöver strumpor; nej. Det är fint väder ute; nej. Vill du ha vatten? Nej. Säg tack; nej. Är nej det enda ordet du kan?? Nej! Jösses. 

Det är jättekul å ena sidan, men samtidigt skapar det konflikter, han blir ju lixom lite överkörd ibland då. Till exempel ska man faktiskt ha byxor på sig när man går ut… 

Jag brukar hålla upp två tröjor/pyjamassr/whatever och fråga vilken han vill ha. Jag gillar tanken på att han får ha en åsikt och vara med och påverka – utan att få förvirringen av att välja fritt ur sortimentet. Oftast blir responsen Hmmmm… eeehhh.. den! Men nu kan det lika gärna vara tvärnej rätt av. På vad jag än föreslår. 

Jag undrar vart vi kommer landa med detta viljestarka barn, haha! 

RUL idag 

Standard

Ett sånt mirakel ultraljuden är egentligen! Jag har förstås tänkt tanken förut men jag slogs verkligen av det idag. Vi tittade på hjärnan och dess avskiljare. Vi såg hjärtat med sina kammare, njurar, magsäck, näsa, läppar… Lite tryckningar på rätt knappar och färger fyllde bilden – de visade på flödena i hjärtat och ut till njurarna. Skithäftigt! 

Fladder var inte helt med på noterna utan försökte mest smita undan. Det slogs kullerbyttor och ormades runt. Eller så la sig sketungen med ryggen nedtryckt mot bäckenet för att slippa visa upp sig (i det fallet; hjärtat). Det var en jäkla fart på lillpyret i alla fall. Och jag grät mest hela tiden.

Det blir så verkligt att det är en liten person därinne. Någon att ha en relation till istället för den abstrakta magen som bara ger ett illamående. Någon som så småningom ska ut!

Så jag grät. 

Jag är framflyttad tre dagar så är nu plötsligt på 19+1 och nytt BF är 21 augusti. 

Vårt Fladder är ett riktigt pyre!

Öroninflammation och halsfluss 

Standard

Jomen varför inte göra livet lite mer spännande och blanda? 

Vi hade tänkt vänta ut öroninflammationen men imorse såg jag en tjock beläggning på lillgrodans tunga. Lite Google is your best friend och jag började misstänka halsfluss, då måste vi ju åka in. 

Tyvärr hade jag rätt, visst är det halsfluss men även öroninflammation som extra bonus. Skit. Vi har ju inte hittills fått i ungen penicillin i någon form – och inte heller den här gången. Första dosen kräktes han upp direkt, sen har vi inte lyckats igen. Vad fan gör vi? 

Ja så kan man ju fira påsk 

Standard

Långfredag minns jag knappt 😉 så den kan jag inte säga så mycket om. Påskafton däremot var väldans trevlig! ”Trots allt” får jag nog säga. Vår gäst har en hjärtsjuk partner på sjukhuset med lite oklar prognos… Men hen kom hit ändå och lät oss vara avledningsmanöver. Vi skrattade, pratade, åt oss proppmätta och skildes åt. Så snart hen lämnade oss somnade jag på sängen och sov i två timmar. Jag vaknade lagom till att börja dra igång lillfis nattningsprocedur.. 

Idag vaknade jag trött, gick upp med man och barn, åt frukost, somnade. Tar tröttheten aldrig slut? 

Så småningom lyckades vi ändå ta oss till svärmor för lite traditionellt påskfirande. Fis var gnällig, trött och drog sig successivt mer och mer i örat. Attans, öroninflammation. Prutt. Gnället blev tårar och vrål neeeej neeeej mamma neeeeej!! Stackars lilla killen, jag grät nästan själv, så förtvivlad var han. 

När han så småningom slocknade av utmattning i min famn så gjorde vi upp planer; vi ska hitta alvedon suppar. Vi hade den fanatiska turen att lokala Ica hade! En supp senare satt han i mitt knä och sa fisas bättre nu. Halleluja! 

Vi åkte från svärmor vid 19-tiden (enligt hans sovklocka) men vi kom hem med en strålande pigg och glad unge. Härligt! Men han lär inte sova i brådrasket. Synd, jag hade hoppats att trumhinnan skulle spricka i sömnen under alvedonbedövningen. Gud vet hur natten blir! 

Min lilla kämpe 💚

Solsken i blä-et

Standard

Jag kräktes precis fruktansvärt illa och känner mig som en trulig unge. Vill mest sätta mig i ett hörne och tjuta.

Därför tänkte jag försöka hitta nåt positivt;

– sambagrodan kom hem på ett strålande humör idag 

– när han skulle lägga sig igår sa han mamma ska snälla sitta med. Idag fick pappa äran och det hela är så gulligt att jag smäller av

– dagen har varit fantastisk! Jag har visserligen knappt varit utomhus men jag har suttit med altandörren vidöppen med solen rätt i ansiktet 

– och viktigast av allt; en bebis är född! En väninna som mår tusen reSor värre än jag har äntligen fått sin lillskrutt 💚 Dels säger jag halleluja och grattis på födelsedagen till skrutten! Dels säger jag halleluja och hejdå illamående! Du är min målbild. 

Mäh…

Standard

Vi har ju tagit in städhjälp här hemma – som läget är hinner och orkar vi inte med riktigt. Men förra gången hon skulle komma hit låg jag på sjukhuset och imorgon är vattnet avstängt. Svårt städa utan vatten och avlopp. Skrutt för neverending reliningarbete! 

Så jag har messat med företaget i hopp om att hitta en ny tid – och fick höra att de eventuellt hade en avbokning idag. Då skulle hon komma ”om en timma ca”. Så jag började fara runt som en tätting här hemma för att röja – hon ska ju städa och damma osv, inte plocka bland vår sons leksaker eller lyfta på tvätthögen för att komma åt golvet. Högen med disk på diskbänken ska vi inte tala om.

Jag ilade tills jag kräktes, sen ilade jag lite till. Sen messade tjejens chef att det trots allt inte funkade idag. 

Jag har alltså städat i ONÖDAN. 

Äh. 

Kan väl lika gärna ställa mig och dammsuga nu 😜

BM besök och busbebis (OBS varning för magbild)

Standard

Igår vad jag hos min fantastiska barnmorska. Vi började med det vanliga väga, mäta bla bla. Jag lever fortfarande; BP 116/75, HB135, BS4,9 och vikt 89. Jag ligger alltså ett kilo plus totalt nu. Viktigast är att jag inte hade några ketoner nu! Tjohoo kroppen är äntligen i balans! 

Sen pratade vi. Jag berättade att jag funderat på att bebis inte rörde sig alls på förra ultraljudet och att jag så sällan känner rörelser. Jag vet självklart att det är för tidigt men ändå. Då sa hon ”vi går och kollar med en gång”. Underbara hon! Så jag fick titta – världens mest perfekta lilla kryp 💚 Hen ville inte riktigt vara med på bild så det var svårt att få nåt annat än sudd suddigare suddigast. Men till slut!  

 
Sen försökte vi lyssna på hjärtljuden, haha det ville hen inte vara med om! Det skrapade och brusade i lilla högtalaren när lillbus vände och sprattlade för att slippa. BM sa att det var tur vi tittat innan, haha. 

Jag pratade med henne om mina tankar på att börja jobba i april. Hon tittade på mig med stora ögon och släppte ut ett överraskat skratt vaddå tycker du att du mår bra? Mjo jämfört med tidigare är det bättre men bra är väl att ta i. Herregud kan inte nån bara säga till mig vad jag ska göra? 

 

Update efter samtal 

Standard

Det var bra 🙂 

Jag fick positiv feedback och fick ställt de frågor jag har kring lönesättningen i vår grupp. Jag vet förstås inte hur mycket det ger i slutändan men det kändes iaf riktigt bra! Vi fnissade lite över utvecklingsplanen för 2016 och skrev bara föda bebis. Resten får lixom vänta lite, haha! 

Jag berättade oxå om förra våren. Jag hade inte tänkt göra det men det kom ändå och det var skönt. Hon svarade med tack för att du berättade

Kom hem sen till urlycklig liten kille som fått leka med pappa på hemvägen. Dagmammegruppen har varit ute precis hela dagen så vi tog en lugn kväll med Gruffalon och Bamse. Gruffalon är världens mysigaste historia, men lite lite läskig när man är två – så min fina man och jag får ynnesten att ha en liten kille i knät när man tittar. 

Mitt under nattning upptäckte vi sen att flaskan fått spader och läckt ut allt barnet istället för att hamna i barnet. Fisas jätteblöt säger han. Skrutt. Upp, byta varje tråd på kroppen och flytta över till stora sängen (dit han förstås egentligen vill komma 😻) Ny flaska, håll tummarna.

Efter att ha kramats med mig en lång stund vänder han sig till sist bort med ett fast grepp om snutte och glider bort.

Lilla kärleken!