Lite måndag, kanske? 

Standard

En sån där dag när jobbet inte känns varken lockande eller pockande. Tröttheten hägrar och apatin (eller snarare ointresset) lyser med sin närvaro.

 

Natten som gick var både bra och kaotisk samtidigt. Lillfis och jag sov i lilla rummet eftersom min fina man inte klarade en natt till med sömntortyr. Vi hade det rätt gott fis och jag, han vaknade fyra-fem gånger mellan 0030 och 0600 när jag lämnade över barnet till sin far. De flesta vaken gick ju att lösa ganska fort men det tar sin tribut helt klart.

 

Eftersom jag ett bra tag nu varit trött har jag gjort  mitt absolut bästa idag att verka energifylld och glad. Jag vill inte att mina kollegor bara ska bära med sig bilden ”trött, hängig, halvfart”. Framförallt inte nu eftersom vi snart ska ha utvecklingssamtalen och min tf chef sitter i korridoren bredvid 😉 

 

För en liten stund sedan hade vi ett litet internt möte och jag la fram en fråga – hur gör vi här? – och ena kollegan klippte fullständigt. Hen tyckte det var en icke-fråga. Att JAG tyckte det var en fråga spelar hen ingen som helst roll, för i henoms värld var det inte viktigt. Ergo är det inte viktigt för någon alls. Jaaahaaaaaaaaaaaaa… Inte ett av dina trevligare drag kära kollega! Jag har sett beteendet tidigare men har nog aldrig varit mottagande part för det. Märklig upplevelse att så fullständigt bli avsnoppad! Just nu vacklar jag mellan förundran och irritation. När jag läser de här raderna känner jag att förundran nog väger över. Herrejävlar vilket sätt att prata med folk! Nåväl. Tack kära blogg och kärare läsare för den realisationen. Kul! 

 

Efter mötet messade en annan kollega ”hur mår du”. Hen hade ju också reagerat på konversationen – och försökt få fram frågeställningen igen. Men hen lyckades inte heller, så vi gav upp båda två. Det där med att välja sina strider osv.

 

I övrigt kan jag berätta att bröllopsklänning är inhandlad och hänger på en galge hemma hos föräldrarna. Den är så fin! Och jag kommer känna mig både vacker och sexig i den oavsett om jag väger samma som idag eller om jag lyckats gå ner *myser* Kyrka är bokad och lokal är bokad. Menyn är nästan spikad. Nu väntar bara… resten. Fniss. Är ju lite att bita i!

 

Men hörni, tack för att ni lyfte mitt humör! Plötsligt känner jag tom lust att jobba! Jag ska nog rida på den vågen… Ha en riktigt fin dag!


Många kramar

Ett svar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s