Månadsarkiv: december 2014

Snuva är tidens tecken

Standard

Lillfis är förkyld.

Sablar!

Vi har puffat med airomir och fyllt på med alvedon så rossel, halsont och feber känns under kontroll. Men idag har min stora kille varit så liten, så liten. Han har tagit varje chans att hugga tag i ett bröst för att sedan ligga inborrad i mig så långt det är fysiskt (o)möjligt att komma. Varje försök att koppla loss oss från varandra har bemötts med förtvivlan. Han har velat vara nääääärraaaa.

IMG_0312.JPG
Vi duschade tillsammans i förmiddags, dels för mysfaktor, dels av ett visst saneringsbehov (hos oss båda kan tilläggas #uuuääääää.) Jag håller honom i famnen, med en fot på var sida om min midja. När vi står där lägger han huvudet mot mitt nyckelben och glider in i dvala – vatten som spolar mot ryggen är bland det goaste han vet – men så börjar han glida ner mer och mer. Rätt vad det är ligger han i spagat med ett fast grepp om bröstet. Och nej, det tänkte han inte släppa ❤

Han har börjat jobba på att ställa sig upp. Händer i golvet, fötter i golvet, rumpan rätt upp. Det ser för roligt ut! Än så länge lyckas han inte speciellt bra, men jag undrar hur länge det dröjer innan vi får börja jaga på riktigt…

Min käraste och jag känner oss inte helt fräcka heller. Sambagrodan är inte ensam om att ha nåt lurt i kroppen. Trist såhär innan jul, men jag hoppas det går över snart!!

Nu är det bara en vecka kvar innan julledigheten. Jag ska vara borta till och med 7/1!!! Hade jag varit lite "med" hade jag tagit FL även den 8e men den missade jag. Istället har jag bokat möten – får väl ses som en mjuk uppstart 😉 Sen blir det åka av. Jäääää*lar vad vi har att göra från och med januari. Jag lär inte ha tid att sakna min familj dagtid!! På de här två veckorna har jag hunnit njuta och sakna nåt brutalt om vartannat.

Men det är skönt att få sakna lite. Jag ÄR en bättre mamma till fis när jag inte är slutkörd efter att ha jagat en hel dag. Och att få komma innanför dörren och mötas av euforiskt, andlöst hysteriskt skratt och ivrigt fladdrande krypljud mamma du är hemma är en egoboost utan dess like ❤

Vy från ett tåg

Standard

Den senaste veckan har gått så otroligt fort, jag har inte riktigt hängt med! Jag har haft skitkul! Tex en tvåådagars grupputveckling med hela avdelningen förra veckan och idag åker vi på göteborgskontoret till Stockholm på utbildning över dagen.

Det blir långa och intensiva dagar:)

Klockan ringde halv fem imorse. Då sov både min fina man och lillfis.

IMG_6675.JPG