Jag har en kusin

Standard

Ibland dyker tanken på mig, jag har ett barn. Jag. Annandagen var ett sånt tillfälle. Vi hade ju klanen samlad här hemma. På julafton var syrran och jag med våra familjer hos våra respektive svärfolk, varför annandagen blir vår julsittning nummer två.

Grabbarna grus intog soffan och tvn medans vi vuxna annekterade köket.

Jag älskar annandagssittningarna, den är aldrig belagd med den intensitet och de måsten som julen har. Man har ingen tid att passa – Kalle klockan 15 – och eftersom hela julbordet är avsmakat en gång redan kan man hålla sig till favoriterna. Mammas rödkål, tex. Ingen jul utan rödkål! Och en glutenfri skinka som griljerats med senap beströdd med malda pumpafrön istället för ströbröd. Mums.

Och vi får chansen att hänga med varandra.

Presenterna haglade. Likaså dåliga rim och skratt. Men behållningen var faktiskt att se min lilla kille med sina kusiner. De är så goa med honom! Omtänksamma, uppmärksamma. De leker med honom och visar honom saker. Framförallt minstingen – kanske för att han inte längre är minst? Nu får han chansen att vara stor kille.

Jag älskar att jag har en kusin och en fin man.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s