Månadsarkiv: september 2014

Mäster Blund, var är du idag då?

Standard

Pigg som en lärka, det är jag det.

Attans.

Sköna sängen blir lustigt obekväm när sömnen inte vill infinna sig. Bakom mig ligger en liten kille och susar tryggt, ena foten stadigt parkerad i mitt ryggslut. Fina mannen spelar dataspel, njuter av egentiden (men glömmer att bebis snart vaknar morgon).

Lillfis är verkligen en sambagroda på nätterna, han rullar, vrider och vänder. Alltsomoftast ligger han på tvären, så en fot i nacken/på ryggen/på hakan är vardagsmat 😉

Dagtid är han en glad liten skit som ständigt fnissar, skrattar, ålar och försöker charma alla han möter. Förkylningsastman är konstaterad så rosselbebisen medicineras nu regelbundet.

I övrigt har väl inget nytt och omvälvande hänt senaste veckan… Vi fikade med två andra mammor och deras telningar häromdagen. Det var nog en av de trevligaste utflykterna på länge! Det skrattades, fikades och kivades. Eller alltså, min son snodde lilltjejens leksak. Han ryckte den ur handen på henne!! Hon är hela tre veckor yngre…

Vart ska detta sluta? Blivande ligist?

Tröttmössa och inhalator

Standard

Ja idag har jag inte varit fräck. Jag fick till hela tjugo minuter på morgonen vid sex..’ Sen var det bara att göra dag av det hela!

Sambagrodan hostar, rosslar och jobbar med andningen. Så vi tog en tur till barnläkaren och fick andas adrenalin, igen. Den här gången fick vi i alla fall medicin utskriven så att vi kan ”andas” honom hemma istället för att lägga så mycket tid varje gång. Gudars så skönt!! Nu kommer vi kunna hjälpa honom direkt istället för att kuska runt och väntaväntavänta. Plus att vi inte behöver utsätta honom för akuten och alla dess infektioner.

Tiden vi fick var ju mitt i hans sovtid så det blev två låååånga timmar med uttråkad, trött, sur och troligen hungrig liten kille. Men vi överlevde! Tjohooo! Hem, åt, somnade.

Eftermiddagen har fortsatt vara slö. Fina mannen kom hem lite tidigare och är just nu ute och går med sin son ❤

Och jag? Ja ingen aning. Chokladsugen. Trött. Färdigvilad och rastlös men utmattad.

Fanfanfanfanfanfanfanfanfanfan. Fan.

Standard

Halv två inatt vaknade jag och insåg att fina mannen knatat i sömnen igen. Han sov gott i lilla rummet och lillfis sov gott bredvid mig. Men tänk om han börjar snurra? Fick lägga mig på andra sidan barnet (mannens sida) så han var inlåst just in case – på min sida står ju spjälsängen. Jag vill ju helst inte att prutten snurrar ner på golvet.

Nåja mutter mutter, flytt flytt = vaken.

En stund senare, precis när jag tänkte somna igen, vaknar mannen till och knatar tillbaka igen. Problemet är ju då att jag måste flytta på mig. Inte för att ”våra sidor” är heliga utan för att han helt enkelt inte fick plats.

Flytta flytta = vaken.

Fina mannen buffar och knölar eftersom han ”inte får plats”. Mehvafan jag sover alltsomoftast som ett snöre längs kanten med lillfis mot ryggen. Och HAN måste ha normalbredd?

Flyttar bebis till mitten av sängen. Flyttar mig till ”min” kant.

Klarvaken.

Sur.

Sur.

Sur.

Fina mannen sover. Lillfis sover. Jag är klarvaken, huvudet värker och humöret glöder.

För att göra en onödigt lång historia liiite kortare så är klockan numera nollfem och jag sitter i soffan. Kaffet är urdrucket, mackan äten. Paddan streamar Netflix och bredvid mig sover bebis.

Jag har ont i huvudet. Jag har ingen aning om hur den här dagen kommer bli. Jag har sovit tre timmar.

Jag upprepar. Fan.

Valvaka, förkylning och flygmaskin

Standard

Lillprutt och jag häckar framför tvn och fyrans valvaka. Nyss presenterades en valundersökning som påstod att Fi hamnar preciiiis över fyra procent och äckelpottorna på strax åtta. I övrigt låg blocken rätt så lika varandra så resultatet lär väl bli en rysare.

Host, host snörvel snor och ynkel är annars vår melodi idag. Vi har inte hunnit göra oss fria från förra förkylningen ännu men här kommer visst nästa. Jättekul. Stackars lillfis 😦

För att göra det hela lite kuligare ändå så har sömnen varit helt uppfuckad i några nätter nu. Han leker propeller och snurrar, vrider och vänder. Det är lite kul att vakna med en häl fast planterad mot nacken.

Men.

Så fort han når en kant/ett hinder vaknar han och blir sur, frustrerad, arg och…. högljudd. Så mammas rygg, pappas arm eller täcket som ligger i vägen föranleder ett frustrerat uppvak för hela familjen. Detta sker väl en gång i timman och om vi har tur – ibland efter en hel kvart.

Jag la ut en fråga på fejjan om nån visste på råd och fick en serie putslustiga svar i form av ordvitsar som att spjälsängen måste vara stor om alla tre får plats. Ja, det var ju verkligen precis vad jag behövde.

Idag har inte varit min bästa dag. Finaste H stod ut med mig och åt finlunch på Ikea, men i övrigt har jag inte varit kul.

Vetskapen att vi snart ska göra en natt till lockar inte.

Skit.

Jag har röstat, har du?

Standard

Kvinnor fick (i praktiken) rösträtt i Sverige 1921, inte ens för hundra år sen. Det tog blod, svett och tårar att komma dit. Som kvinna, men framförallt som medborgare, anser jag att det är en rösträtt som är till för att användas.

Ute i världen slåss människor varje dag för den rätten. Ändå är det deprimerande många svenskar som inte orkar, inte ids, ta sig till en vallokal.

Egentligen struntar jag i vad du röstar på. Nästan. Men det är viktigt att ta chansen och göra sig hörd. Att efteråt säga ”fan, samhället suger” håller inte om man bara passivt åkt med och inte ens försökt påverka.

Är det lätt att hitta en vettig åsikt i vimlet av de är dumma, allt är deras fel? Nej verkligen inte. Men jag letade fram något som förhoppningsvis kan bidra till det samhälle jag önskar få.

Min samhällsutopi är en som tillåter olikheter och som ger samma chanser till alla.

Hur det blir med den saken får framtiden utvisa. Men jag gjorde det jag kunde, jag röstade.

När söndag är över kommer du kunna säga detsamma?

IMG_0268.PNG

PS bilden är ett resultat av att jag bildgooglade ”röstkort 2014”

Åååh så bra!

Standard

Jag hade en sån strålande bra dag igår!!

En skräpnatt följdes av en otroligt skön morgon. Lillfis och jag sov båda två en stund på förmiddan, tätt bredvid varandra i sängen. Sen lunch hos svärmor och på kvällen tjejträff 😀

Vi skulle egentligen varit tre barnfria tjejer och en preggo men två uteblev och kvar blev två vinsugna! Förvisso blev det inte mer än ett glas men desto mer prat – varav bara en promille handlade om man och barn – och många skratt. På krogen där vi satt hade vi fyra glada grabbar till grannar – de tjôtade friskt med oss och bjöd på några fler garv.

När jag kom hem möttes jag av en nöjd man som städat och flyttat runt saker. Kaffet stod på bordet. Bebis sov och fortsatte göra så till FYRA. Vid det laget hade det gått nästan 13 timmar sen senaste amningen… (Det märks att produktionen börjat fasa ur sig för inte låg jag i pölar eller hade stinna/ömma damer, haha!) Men jag la honom hos mig, ammade och somnade om.

När jag så småningom vaknade runt sjusnåret så fick jag det stora nöjet att se lillprutt vakna. Han åååååmade, vred, vände och knorrade. Jag tror han lyckades ta sig ett varv i sängen innan han till slut började jollra. Vaken. På riktigt vaken. Nästa steg blev att mycket målmedvetet rulla över sängen tills munnen landade preciiiis rätt. Frukost.

Kärlek.