Apropå tårögd

Standard

Apropå mitt förra inlägg om andras åsikter…

Jag letade efter något att titta på här ikväll, såg framför mig nåt lätt och avslappnat. Jag hade precis avslutat ett inspelat och lika snabbt glömt avsnitt av Hawaii 5-0. (Ni förstår vilken nivå jag hade tänkt mig…)

Men jag trillade in i en film på tvåan, Prayers for Bobby. Den fångade mig, höll mig kvar och hade mig rätt så omgående storgråtandes.

Jag såg den till slutet, grät en skvätt och tog ett tacksamt andetag över att jag har den familj och de vänner jag har. Jag insåg oxå att det faktiskt var flera dar sen jag grät. Är jag kanske på fötter igen??

Dagarna flyger förbi nu, barnvakteri varvas med långväga kompisar och en frenetisk jakt på allt som måste hinnas på alltför kort tid. Annat som jag vill göra, andra jag vill träffa, hinns helt enkelt inte med.

Men just här, just nu, åter i min egna säng eftersom lånekatterna fått hem sina ordinarie så mår jag jättebra. Trots tårarna 😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s