Monthly Archives: juni 2012

Bitter

Standard

Då ska vi se, 34 år gammal och arbetslös igen.

Ute regnar det. Igen. Surpriiiiiiiiiiise surprise.  Det vräker ner sådär mycket att träden hukar. Har vi haft, vaddå? två soldagar på lika många veckor? Eller ens hela juni? Fy fan för det här.

Jag försöker tänka att jag ju faktiskt HAR saker att se fram emot. Utflykt till Kalmar inbokad, eventuellt även Stockholm. Yaaaaa…nej orkar inte just nu.

Bara bitter.

Annonser

Ett glas rosé på en uteservering

Standard

Vad sägs om den avslutningen på en arbetsdag??

Jag satte mig på Eggers på Drottningtorget, inte så spännande kanske i sig. Men ack vilken skön sol!!! Bredvid mig skallar göteborgsljuden – spårvagnar, måsar och människor. Tänk, jag älskar min stad!!

Mitt sista möte är avklarat. Imorgon blir det uppstädning och avsked. Vemodigt. Semester. Dagens fantastiska sol ska tydligen bytas mot regn – undrar om jag nånsin kommer kunna använda min söta sommarklänning i år?? Nåja. Solen skiner iaf nu. Och vinet är gott.

Njuter.

Sol ute, regn inne

Standard

Mja på hemväg i solen nu. Det känns fantastiskt att kunna gå ut utan jacka, paraply, tält och skottsäkert glas för att skydda sig mot elementen…

Jag är lite less idag oxå, mest pga hunger, hormoner och lite backlash efter en lite för lång dag. Gick från kontoret strax innan halv sju… Kämpar som ett djur för att lämna efter mig nåt annat än kaos.

Min chef var ner för lite avskedssnack och han har verkligen bara gott att säga. Modig, trygg, enorm inre motor/driv, snabb fattniings- och slutledningsförmåga, satte mig snabbt in i både system och verksamheten… Osv osv osv. Jag kan ju iaf räkna med bra referenser 😉

När kontoret var tömt slängde jag mig på luren för att följa upp en skickad ansökan med ett samtal. Mjaaaa vi behöver nog någon med mer erfarenhet än vad du har. Gud humöret föll som en sten, för det är ju såhär det låter. Såhär det kommer att låta. Skit. Goda humör vart tog du vääägen???

Så promenerar jag till katten och känner mig mest gråtfärdig. Det lär väl kännas lite bättre så snart jag får i mig lite mat, men jag kommer likasåfullt vara arbetslös come monday. Skit.

Skitdag

Standard

Första dagen på den sista veckan på den arbetsplats jag någonsin trivts bäst (oj, konstig formulering men jag tror ni förstår) inleddes med hällregn och nöjet av att starta upp utan dator. För den stod ju faktiskt kvar här hemma… Jag kom visst  direkt hem från resande fot i torsdags.

Jag fick låna en kollegas dator, men till slut fanns ingen utväg. Jag hade ett möte mellan elva och två som krävde min dators kompetens. Skit. Jag fick låna vår vaktis bil och spann hem en snabbis.

Eftersom jag ska bo hos kollegans katt hade jag packat min väska, men med minsta möjliga. Jag vill ju inte bära saker i onödan – så ett par byxor och sen toppar och övrigt i lagom mängd. Meeeeen. När jag reste mig upp från (tackochlov!) telefonmötet upptäckte jag att det inte räcker med ett par byxor. Det krävdes helt plötsligt en tur hem för ombyte. Tant jävla röd som inte har nåt hyfs.

Vid det här laget var klockan halv fyra och jag hade inte hunnit äta lunch. Saker fortsätter välla in som måste lösas nu, allra helst igår. Eftersom jag är ensam på kontoret, jag vet – kul sista veckan!, så har jag fått ett tillförordnat samordningsansvar för ett projekt vi har på G. I min enfald trodde jag sista dagarna skulle ägnas åt att göra ett snyggt avslut men det kan jag drömma om. Såvida jag inte jobbar dygnet runt förstås.

Jag tar mig ner till spårvagnen för att åka hemåt – via stan för att fixa lunch. På spårvagnen dyker det upp en gubbe som skäller och gormar att han minsann ska av med sina väskor och att alla ska flytta på sig. Tyvärr var jag en av de som enligt hans mening stod ivägen. Eftersom han i princip trängde in mig i ett hörn så kunde jag inte komma nånvart, vilket jag oxå försökte förklara för honom; 1. jag ska oxå av 2. jag kan inte flytta på mig. Men han ville inte lyssna på det örat utan tryckte sig närmre och närmre mig och öste ur sig allsköns elände. Knytnäven var på väg upp i luften och det hela var fruktansvärt obehagligt. Bakom honom stod en man och försökte lugna ner honom, med ett milt grepp om den där rörliga armen. Han försökte samtidigt lugna mig ”madam please…” som om det var jag som viftade ilsket. Till slut kom hållplatsen och jag kunde ta mig ut. Gubbfan som hade så jäääääääääääävla bråttom tog sitt pick och pack och hasade sig ut i snigeltakt. Apskaft.

Lite snabb tröstshopping (där f ö inget passade när jag väl kom hem, men that’s life) och en mcDonaldslunch (urk, men gott kaffe) senare hoppade jag på bussen hem. Där de sista två fakturorna för köket väntade. Nånstans hade jag trott att det totalt skulle landa på 10-12 tusen. Eller trott och trott, gissat? hoppats? När man inte vet vad saker och ting kostar kan man unna sig nöjet av att leva i en illusion. Slutsumman är nästan 18 vilket är mer än vad jag har på mitt huskonto. Jag har mitt rainy-day konto (läs; jag är snart arbetslös konto) där jag lagt undan pengar i några månader så visst finns pengarna men det var ju inte riktigt vad jag hade tänkt mig.

Nu sitter jag vid min dator och njuter av att… ja just jäklar. Kattkräket ska ha mat och sällskap. Jag ska ut i regnet ”blötaste juni på 111 år” för att åka tvärs igenom stan och sova hemma hos nån annan i några nätter. Just nu känner jag mig inte det minsta på hjälpsamt och trevligt humör.

Usch. Jag tycker inte om den här dagen. Alls.

ps. ringde sahlgrenska imorse. Min resmiss är framme, åtminstone delvis – den finns i systemet men hon hittade den inte fysiskt, och jag har sagt till henne att jag är så flexibel som det är fysiskt möjligt. Snälla ha mig i åtanke om det dyker upp återbudstider!!!! Uppmaningen var att ringa tillbaka om en månad; slut juli, start augusti. Så får vi se hur läget ser ut.

Härliga långhelg!!

Standard

I torsdags kväll var jag ute med tjejerna från jobbet – en ”sista natten kvällen med gänget”-AW. Vi käkade tapas tills det rann ut genom öronen, tog ett par glas vin och tjôtade. Jättemysigt! Vi kommer så himla bra överens gaaaaahhhh jag vill inte sluta!!!!!!!

Nåja.

Midsommarafton tillbringades på Elidas soffa – nypotatis, sill och lite annat smått och gott. Med betoning på gott – godegud vad jag tryckte i mig godis! Jag har upptäckt en ny favorit: lakritspärlor. Jag kan äta tills jag mår illa! Eller vaddå ”kan”? Jag trycker i mig tills det tar slut.

20120624-113115.jpg

Sen spelade vi spelet ”den försvunna diamanten”… jösses vad roligt! Det var inte igår! Har ett jättetydligt minnesfragment från barndomen med det där spelet upplagt på familjen S (fula) vardagsrumsbord.

Lördagen sen var en studie i lättja. Sen och seg start. När jag sen tog mig bort till föräldrarna för första egentliga visiten sen jag flyttade hemifrån vacklade jag under tyngden av tvättpåsen jag tog med mig. Jag har fortfarande inte fått till en dejt med mitt tvättrum och läget började bli desperat… Fick flashbacks från studenttiden – det enda som saknades för att göra bilden komplett var att norpa med mig en rulle toapapper *fniss* framförallt med tanke på att jag fick med mig både middagsrester och en halv ost hem 😀

Nu är jag på väg till min nya lånekatt, vi ska umgås i veckan medans ägaren är på resande fot.

Ha en skön söndag!!

Ps. CD1

Tja…

Standard

Först; glad midsommar gott folk!!! Hoppas den för med sig mat, skratt och gott sällskap 🙂

Själv sitter jag i soffan med yoghurttallriken tom framför mig. I ögat hänger konstanta tårar, förut pga en youtubesnutt från so you think you can dance- och nu pga ”den hemliga trädgården”. Idag är jag jätteoff!! Det var bra imorse och sen gick det utför. Eftersom ingen varit dum eller elak så är det rimligen tant röd som värmer upp. Idag är ändå CD28. Undrar plötsligt om jag verkligen ska ha på mig min vita kjol när jag går bort till Elida om en stund…. hmmm…

För dit ska jag alltså, vi ska fira in sommar och semester i stillsamhet framför tvn. Somliga kommer ju inte så långt 😉 Det ska bli mysigt!!

Ha en strålande fin kväll gott folk!!

Hotell hotell hotell

Standard

Hejhopp på Sveriges baksida igen!! Taxin kom 06:40 imorse och jag vacklade upp till hotellet strax efter 19…

Middag i restaurangen och upp till rummet. Jobbade till halv elva. Sen orkade jag inte mer. Helt slut nu! Orkar knappt glädjas åt att fina H dök upp igen igår och fortsatte Operation Klädkammare 😛 Spacklat gånger två… öööhh… tre? Slipat lika många gånger. Tak målat!! wow!!

Jag berättade väl om mitt kanalpaket? Och inspelningsbara boxen? Den har jobbat på oavsett om jag varit hemma eller inte… Jag har spelat in filmer för kung och fosterland! Så nu vet jag vad helgen ska ägnas åt 😀