Monthly Archives: juli 2011

Älskar google translate…

Standard

Fick ett trevligt mail idag till bloggen, känner mig oerhört utvald… Intressant att hon skriver på spanska.  Jag känner förresten en vuxen kvinna som rätt så nyligen snällt fyllde i sina bankuppgifter i ett mail som frågade efter det. Det gick inte så bra.


Hej Kära ,

Hur mår du idag? Vet jag att detta förslag skulle kunna vara en överraskning 
för er men
betrakta det som en nödsituation. Jag presenterade mig själv som en fröken 
Akiko Marina.
21 år gammal, från Elfenbenskusten i Västafrika) flyktingar lever nu i Dakar
Senegal hemma utblottade av Förenta nationerna. Jag är den enda dotter till den 
framlidne dr Thomas
Akiko. VD för den kalla och guld och diamanter i bolaget
(Yamoussoukro) Elfenbenskusten. Men han dödades tillsammans med min mamma under
politiska inbördeskrig och all deras egendom var helt förstörd. Men efter
hans död Jag lyckades fly med en insättning av dokument av stor betydelse
INTYG av $ 7.450.000 av
dollars.USD ($ 7.450,000.00) i ett finansbolag som jag är den närmaste 
släkting.
Letar du efter en pålitlig utländsk hjälpa mig att uppnå mina
sena fars fond
på grund av min situation here.I har kontakt av denna Google-sökning.
Jag kommer gärna att ge dig 25% av den totala för posten av stöd.
5% av de kostnader som gjorts för att se denna överföring gå med framgång.
du är mycket viktigt att du kontaktar mig omedelbart på min privata e-post här
Adress: marina_akika@yahoo.com
För en mer detaljerad beskrivning av hur vi ska gå vidare. Jag är en tjej som 
pratar engelska med en översättare för att skriva på spanska, Väntar på ditt 
närmaste
svar, tack och Gud välsigne.
Hälsningar
Ms Marina Akiko.

Så här ska sommaren vara!!!

Standard

När jag somnade igår så gjorde jag det till ljudet av fest från två håll. Hos en granne så dönade musiken, gamla godingar som jag bara nästan kunde identifiera. Hos en annan granne så hade de en… öööh… annan typ av fest. Men man kan väl säga att den slutade lyckligt. Åtminstone för henne.

Jag tog sovmorgon, och parkerade mig därefter ute på balkongen igen. Kröp ner på golvet på balkongen med en kudde och en filt. Vred och vände på mig som ett annat grillspett… Klart.se och dess gelikar påstod att det var 25 grader ute idag. Meeen termometern på balkongen hävdade med bestämdhet 33 grader. OMG. Varmt. Men det har oxå blåst idag, sådär så att huset nästan skakat emellanåt, så det blev aldrig sådär illa som det kunde ha varit. Tvärtom har det varit välsignat skönt.

Tröttnade ändå så småningom. Tog mig in duschade blablabla och allt det där som krävs för att visa sig bland folk och gick bort till Triumf Glass serveringen. Whaaaaagottgottgott! En kula 20 kronor, två kulor 30 kronor, 3 kulor får man väl betalt för att sätta i sig – för hur tusan man ska få i sig tre såna där giganter förstår jag inte! Brownieglass och flädersorbet. Mmmmm. Avslutade med en promenad, gick bland till kyrkogården. Det är så fridfullt och så lummigt… Hade en fundering på att hälsa på Sudden men jag insåg ju oxå att jag inte hittar tillbaka dit. Suck för mitt lokalsinne. Så jag knallade istället runt och beundrade vackra gravar, oälskade gravar (läs; oskötta), gamla gravar. Hittade en som förvånade mig Älskad mor; Tyra, född 1804. Inget vanligt namn då, inbillar jag mig. Det är fascinerande vilket stycke historia som ligger där ”skeppsfanjunkare Olsson”, ”glasmästare Andersson”. Ofta med yrkesbeteckningar som inte ens existerar idag. Fast det är klart, ett stort stycke historia som också saknas; ”glasmästare Olsson med familj”. Jahapp. Hela generationer kvinnor och barn som lever vidare under epitetet ”med familj”.

Nu börjar lugnet försvinna, kissarna är på bråkhumör. Men det gör inget. Har rosa bubbel upphällt i glaset och stekpannan är framplockad… Det blir en köttbit med grönsaker till middag. Ingen efterrätt dock.

För den har jag ju redan ätit :0)

Livräddare…

Standard

Jag skulle ut och promenera med en kompis idag, och inser att jag inte fått med mig en av livets väsentligheter hem till lånekatterna. Promenaden fick genomlidas ändå – och det gick riktigt bra! Ända till slutet när jag höll på att lida en långsam död… Men jag återkommer till detta!

Vi möttes vid utkanten av vackra Slottskogen och knatade upp till vattentornet i Guldheden. En av de billigaste fikaplejsen i Göteborg, med en absolut oslagbar utsikt!! Solen strålade, så vi satte oss på utsidan och bara njöt. Höll nästan på att somna där en liten stund… Med jämna mellanrum trillar det in en hög människor som troligen är avsläppta från någon form av turistbuss. De fikar, ooo-ar och aaa-ar och försvinner igen.  
När vi var färdigfikade så knatade vi vidare in emot stan. Mitt slutmål var Lindex och, vad det visar sig, mina livräddare… You see – jag har ben. Lår, ni vet. Och det gör att jag behöver någon form av avskiljare för att inte behöva lida alla helvetets kval och till slut kvida av smärta vid en varmdagspromenad i kjol. Jag inbillar mig att jag inte är ensam om att ha det så här, men trots att problemet är relativt lättlöst (och då menar jag inte att hala fram en osthyvel) så är det omöjligt att hitta vad jag behöver!! Tills idag… Heja Lindex!!  Halleluja… ni ska veta att jag letat efter såna här i flera år! Men det finns ju sjutton aldrig. Hon sa att de här kom in nu i sommar, och hade gått som smör i solsken. Men de har inte planerat att ta in mer ”för våra kunder frågar inte efter det”. Nähä. Det är förstås därför de säljer slut? 
Men men. Jag är nöjd. Köpte ett par extra, för säkerhets skull. Och ett mönstrat par. För att det är kul att variera. Det är nästan så att jag rodnar när jag öser ut pengar på det här sättet!! *fnissar*
Jag har fortfarande inte bestämt mig hur jag vill göra med ett- kontra tre-packsförsök. Varför ska det vara så svårt? Varje gång jag tänker på det får jag huvudvärk, som aldrig slutar i något konstruktivt. 
Så jag ger upp den tanken även för ikväll.
Istället såg jag något på tv som fick mig att trilla ur stolen. Vad håller Kåmark på med? Behöver han oxå en livräddare? (En ekonomisk sådan?) För nu måste han väl ändå vara desperat…