Mysko frukt passar en mysko dag…

Standard


Har ni sett en pitahaya någon gång? Jag upptäckte den av en slump för ett litet tag sedan. Kallas även för drakfrukt pga ”fjällen”. Den ser så exotisk ut, så stark, så vacker! Innanför det knallrosa skalet finns ett saftigt vitt fruktkött översållat av små små svarta kärnor. Lustigt nog smakar det ingenting. Eller nja, nästan ingenting. Men den är så god!

Morgonen började med en superduper märklig dröm. Fula färger, fula former. Konstiga funderingar. Ännu konstigare slutsater. Jag skulle flytta, men jag hade bara två timmar på mig att packa lägenheten. Själv. Och jag tyckte att det var så konstigt – sist hade jag ju massa hjälp!!!

Sen gick jag hemifrån och kände mig ful, fet och äcklig. Ja, ni vet. En blä-dag. Möjligen kopplat till de där hormonerna som jag nämnt i ett tidigare inlägg…

Men när jag kom fram till mitt mål fick jag blickar. Såna där – oj, hon är åtminstone inte ful nog att skrämma livet ur gamla eller små barnblickar! En riktigt bra bild (tack mamma!) blev ny profilbild på facebook. Och jag fick såå mycket fin feedback på den!

Plötsligt började jag känna, att ja – spegeln kommer nog inte spricka idag heller!!

Det var en ganska skön känsla.

Nu mumsar jag på min pitahaya och tittar på en dokumentär om en man som genom att delta i en viss ritual vill joina en ursprungsbefolkning. Känner på något sätt igen mig, detta att vilja komma med i en gemenskap. Mödraskapet skulle kunna sägas vara rätt ursprungligt. Och en definitiv gemenskap. Känns rätt bra.

Hoppas att det snart blir min tur!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s