Glad midsommar!!

En sån härlig helg hittills! Jag är förvisso förkyld och mår rätt så räligt men familjen har haft det toppen.

Vi har städat och röjt och börjar få iaf en föraning om struktur i lägenheten. Det känns verkligen skönt!

Midsommarafton tillbringades först vid bohus fästning och sen hos farmor. Jag tvärslocknade i soffan och vaknade/väcktes lagom till middagen. Jag hade tydligen sovit igenom kaos och skratt utan att röra ett finger, haha. Storebror stannade över hos farmor och vi åkte hem lagom till att välta sovande lillstrumpa i säng. Det hade varit kul att umgås med maken lite och kanske ta ett glas vin – men jag somnade igen och sov igenom hela filmen vi satt på. Tur att jag sett den förut.

Midsommardagen påbörjades vid 06-tiden när lillstrumpan hämtade mig till sin säng. Jag somnade om och hon gick iväg och körde upp pappa. Knasfia!

Nu är det middagstid på lördag. Fis kom hem för en stund sen. Trött och på skrutthumör, hade somnat vid 2330 igår först. Fiapottan och jag har varit på lekplats, café, plantagen och affären medans pappa ägnat sig åt pappiga saker som att klippa häcken. Jag är bra på mycket men jag är inte mycket för gräsklippare och häcksaxar (däremot är jag en jäkel på att kratta efteråt).

Nu har vi två kalaströtta kids här hemma och försöker överleva resten av kvällen utan explosioner. Fis alternerar mellan kompisarna på lekplatsen och pappa med häcksaxen. Strumpan försöker frenetiskt hålla sig vaken i soffan framför Blaze.

Maken och jag behöver båda styra upp vår kosthållning igen men jag vill verkligen ha pizza till middag… kanske med vinet vi aldrig drack igår? Får se sen när barnen sover hur det blir. Gudars vad jag är sugen på pizza!!

Annonser

Ja man kan ha det sämre…

Middag och ett glas vin med goda vänner hägrar 💚

Fantastiska Kreta!

Resan dit trodde jag skulle ta kål på mig… jag var ett nervöst vrak haha. Få upp två kids 04 och dra iväg till flygplatsen. Men alla överlevde tro’t eller ej hela resan ner.

Vyerna är fenomenala! Hotellet var fantastiskt, pooler precis överallt, fina rum och massor av mat. Tyvärr var det färdiga glutenfria utbudet under all kritik – men med framförhållning kunde vi beställa nästan vad som helst.

Framförallt lillfia lindar alla kring sitt lillaste finger. Hon vandrar från famn till famn och pratar, sjunger, dansar och äter allas mat (förutom sin egen). Hon och storebror har fullständigt fallit för stora yngsta kusinen och tävlade om hans uppmärksamhet.

Vi badade massor, fis är en riktig vilde även under vatten. Han dyker, hoppar och vägrar gå upp. Lillstrumpan var mer skeptisk men har till slut anammat det fullt ut. Vi hann även med ett par barnfria promenader till lokala shoppingen och en utflykt med piratbåt.

En vecka går fort dock och vi kom hem lite fräschare, lite tröttare och lite rundare. Ooops.

Underbart. Underbart!

Resfeber och spännande nyheter!

Just nu sitter jag med kaffekoppen och klurar på om vi har koll på vad vi ska ha med oss till Kreta – vi ska nämligen dit med klanen och njuta av sol en hel vecka! Åååååhh… Det är ett tag tills vi åker men det finns en del vi har att ha koll på.

Makens mediciner t ex.

Det är ju inte ”bara att åka” när man har en medicinlista lång som min arm. Vi behöver ett intyg från vården (check!) och vi behöver med oss alla mediciner i originalförpackning. Det innebär en hel ryggsäck bara för det (suck! men ja, check). Så just nu ser vi till att vi har mediciner nog för hela resan och minst en vecka till utifallatt. Det är ju inte som mina allergitabletter som man kan skippa en dag eller två ifall man räknat fel eller av någon anledning blir sittandes därborta.

Jag tror vi har koll nu iaf. Vi satt tillsammans en kväll och räknade ut hela listan och har kunnat beställa de mediciner som inte finns tillräckligt av (check). Vara ute i god tid osv. Som sagt inte ”bara att åka”. 

Passen är klara (check igen!). Vi ser förstås ut som förrymda fångar hela gänget. Att fota lillfia var en pers men fruktansvärt roligt!

Jag för min del har fått spännande nyheter. Jag sökte ett nytt jobb för ett tag sen – ungefär samma som idag men lite annan inriktning. Egentligen är det sista jag vill att lämna, jag älskar mitt jobb och är stolt över min arbetsgivare!! Men jag behöver utveckling, jag har varit där i sju år och behöver en utmaning och lite förnyande. Intervjun var i förra veckan och igår ringde chefen. Hen vill ha mina referenser ”och om de är bra drar vi igång resten av processen”. Jag tolkar det som att de tänker erbjuda mig en anställning om allt går vägen!! Wiiiii!!! Vi måste komma överens om lön förstås. Jag la ett anspråk som skulle ge mig ett lyft på ca 5000. Jag håller tummarna att det går vägen! Om vår familj ska få en bättre ekonomi ligger det på mig, min man har dåliga förutsättningar för bra löneutveckling tyvärr. Det ser bättre ut nu iom att han jobbar heltid men ändå.

Nåja. Jag är glad! Livrädd att jag tar ut en seger i förskott bara. Så håll tummarna för mig!!

Ofrivilligt barnlösas dag, 2019

Jag minns mors dag 2013. Jag låg ihopkurad på numera makens säng och grät. Han stod förtvivlat bredvid och visste inte hur han skulle trösta. Återigen fylldes affärerna, reklamen och flödena i sociala medier av uppmaningar att fira mödraskapet. Återigen kunde jag titta på och känna svedan i själen över ytterligare en mens, ytterligare ett svart hål i mitt inre.

Det är många bland oss som sörjer att magar, spermier eller adoptionsprocesser inte genererat en till familjemedlem. Vi får inte glömma dem. Vi som samhälle måste sluta fråga alla vi ser om det inte är dags för en bebis, en tvåa, en trea, ett syskon. Det finns smärtor därute som aldrig syns. Jag var väldigt öppen med mina försök, jag är kanske onödigt öppen med allt i mitt liv men jag vill att det ska normaliseras. Man ska inte behöva skämmas över sin situation! Man ska heller inte konstant behöva påminnas om den. På jobbet häromdagen berättare en kollega om sin sekundära barnlöshet och den stora sorgen det innebar att aldrig bli gravid igen (inklusive kampen att få den första alls). Helt plötsligt glider samtalet över till graviditeter och bebisar. Men ärligt? Jag försökte styra bort det men det gick inte så jag kollade av med henne sen och bad om ursäkt för oss alla.

Vi får inte glömma dem som kämpar och längtar. Barnafödande och barnafående är inte självklart nånstans. Vi lägger tid i skolan på att lära oss hur man undviker bli gravid. Men statistiken visar att fruktansvärt många är ofrivilligt barnlösa – och att vi lägger för lite tid i skola och samhälle (!) på att visa hur svårt det kan vara. Det gör att folk skäms och känner sig misslyckade. Är det inte dags att vi uppmärksammar det? Uppmärksammar dem?

Kramar till er som längtar och kämpar. Jag nådde mina mål men har inte glömt. Min verklighet set annorlunda ut numer och jag kämpar och längtar efter andra saker. Jag är dock evigt tacksam att mitt liv tog en annan väg – och jag glömmer aldrig.

Uppackning pågår och maränger i ugnen

Det känns fantastiskt. På riktigt heltunderbart! Vi tar en liten låda i taget och fyller långsamt på skåpen. Egentligen hade vi väl velat tömma balkongen och fylla köket förra seklet men vi orkar inte så fort. Även sniglar kommer ju som bekant i mål.

Vi är dock på gång. Undersöker skåp och lådor och klurar på vad som ska vara vart. Just dessa lådor är jag sällsamt lycklig över, ett riktigt skafferi. Tänka sig.

Apropå mål är det nu ett år sen jag gick i mål som viktväktare. Eller ja… rent tekniskt var det några veckor sedan men jag har inte ätit bra så jag ville inte gå. Jag gick med bävan till mötet idag för att väga mig, dags att ta tjuren vid hornen osv, och ni kan inte tro min förvåning: ner 2.3 kilo och tillbaka på målvikten. Wihoo!

Jag firade det med att gå på barnkalas och äta korv och prinsesstårta. Oops. Imorgon fyller maken år så jag följer upp med marängbak och senare ikväll tårtbak. Som tur är behöver jag inte väga mig igen på ett tag, haha.

Baka liten kaka och andra saker

Jag har blivit en bullmamma.

Usch.

Bakning är iofs vansinnigt trevligt men det är ju det där med att äta resultatet… Mitt Viktväktande har gått rasande dåligt och bakandet hjälper inte. Men jag är en woman on a mission, jag vill baka till mitt barn som har celiaki och till min svåger som är spannmålsallergiker. Det är viktigt för mig att alla ska kunna äta allt (så långt det över huvud taget är möjligt) hemma hos mig. Några av mina bästa recept har gått bort eftersom svåger även otål mandelmjöl numer så jag har fått ”börja om”.

Så jag betar mig nu igenom det ena receptet efter det andra.

Idag blev det citronkaka med glasyr.

Igår blev det pannkaksmuffins med proteinella.

Japp. Dålig viktväktare.

De flesta av mina recept kommer från bakbloggen glutenfriagodsaker. Hon är toppen! Enkla recept som nästan alltid lyckas.

Nåt annat som lyckats var dagen idag. Barnen och jag tog en tur till Universeum och sprang benen av oss. Somliga med fel sko på fel fot.

Finmiddag på Ikea och enkla läggningar. Ljuva kväll.