Lite huslig ändå

Igår kväll städade jag hela lägenheten medans maken och fis var iväg och handlade. Strumpan sprang runt mig och pratade non stop och lekte med mig/sina leksaker.

När de kom hem med shoppingen och gourmet MacDonalds fick kidsen sin middag (kan man kall det mat?) och jag fixade med köttfärssoppan som vi skulle äta. Jag länkar in receptet men vill säga att vi gör den med lätt creme fraiche och det blir precis lika bra!

Sen slängde jag ihop en tårtbotten och medans den stod i ugnen nattade jag den lilla. Jag kom ut lagom till att kakan oxå var redo att komma ut – och då grejade jag ihop en chokladmousse och en hallonmousse . Under tiden nattade maken fis. Sen fick allt stå i kylen en timma medans vi åt soppa och kollade på spåret.

Nån timma senare kom eldprovet. Skulle kakan gå att dela? Skulle moussen ha stelnat på ett bra sätt så det gick att tårta ihop det?Jag har ingen erfarenhet av mousse alls och än mindre på laktosfri grädde…

Man kan väl säga att… tja… smakerna är toppen. Men det blev inte vackert haha. Nu har jag gömt mig en kortis på toa för att undkomma ljudnivån och snart är det dax för provsmakning. Slutbetyg återkommer.

Ps japp den var god. Jättegod!

Japp…

Jag tröstdricker och tröstbakar. Jag tror inte ett halvt glas vin sätter mig i riskzonen för alkoholmissbruk, det är grejen att få hälla upp det.

Förhoppningsvis blir det goda lussekatter av det hela.

Surfia , choklad och mys

Idag blev jag riktigt sur på jobbet.

Igår fick jag en försynt, försiktig och vänlig påminnelse att vara noggrann med detaljerna – en grej hade blivit fel och två grejer saknades. Jag lägger ingen värdering i att bli påmind, har man tabbat sig kan man ju inte bli bättre om det inte uppmärksammas!! Fast… i det ena fallet hade jag faktiskt skrivit fel. 1 istället för 2. Det ÄR inte bra. Det andra felet förstod jag däremot inte så jag började leta – och vet ni vad? Inget saknades. Personen i fråga hade kollat på fel ställe bara. Her bad.

Påminnelsen är fortfarande valid men jag avskyr att göra fel och min stora skräck är att bli ansedd som slarvig, så det var galet skönt att hitta rätt på det som gick.

Idag kom ett mail strax efter 13 ”var är du?”. Mäh… det mötet är ju imorgon!!! Som tur är hade jag kvar mailbokningen för personen i fråga använder inte kalenderfunktioen i outlook. Japp, imorgon. Återigen lyckades jag avstyra ”mitt fel”. Men jag tar illa vid mig att bli sedd som slarvig när det är andra som inte har koll.

Sammantaget är det kanske inte så mycket att hänga läpp för, men mitt dåliga samvete över att ha missat en hel veckas jobb, = ett par leveranser, gjorde att jag blev sur.

Som tur är hade bästa kollegan choklad. Jag fick choklad, mitt på blanka eftermiddagen! Lycka i en liten ruta! Och allt kändes bättre.

Meeen i alla fall. Efter att ha jobbat mig korsögd kunde jag äntligen åka hem och slita med mig ungarna från förskolan. Stora byggde Lego och lilla älskar sin fröken så mycket att hon grät när vi skulle gå haha. Vi har haft en skön kväll och nu sover lillan bredvid mig. Hon somnade omgående strax efter 19 men jag har det så skönt så skönt här. Fis hänger med pappa och spelar lite storpojkespel på datorn. Han ska oxå sova snart. Sen är den här dagen slut och vi väntar in morgondagens hamsterhjul.

Shopping var det här!

Host…

Fast nä. 3000 är lampor som ska i retur (och hälften av det som är kvar går från huskontot och inte mitt lönekonto) och jag skulle kunna lösa ut alltihop idag. Jag bara föredrar att sprida ut gracerna.

Himla bra med översyn! Jag föredrar att handla med klarna så jag har koll. Plus att jag alltid får använda BankID, kapad kan man ju bli ändå men utan att legga sig kan man inte använda klarna iaf.

Nu är iaf bl a julklapparna i princip klara. Jag bidrar till butiksdöden men när i helsicke ska jag hinna gå i affärer? Tanken på julhandeln i nordstan får mig dessutom att rysa. Tacka vet jag att sköta shoppingen medans man nattar barnen…

Inte så smart?

Gå ut i minusgrader utan jacka för att köpa en chokladbit…

Men jag vaknade till av luften ute, tjohopp där fick jag en kick haha. Och chokladen var god.

Första advent!

Tänk att nedräkningen för året nu officiellt är inledd!

Här hemma började dagen med pyssel (och min inre OCD får spader av stöket) och vi hade supermysigt. Här sattes ihop renar och snögubbar och minijulgranar. Egentligen hade jag velat göra lussekatter men en viss brist på saffran satte käppar i hjulet. Vi kan väl låtsas det i alla fall haha, saffran saknades iofs men det var nog mer inspirationen som fattades idag. Jag satt på golvet med barnen och satte snören på julgranskulor modell pytte. Det var roligare.

Därefter for vi i samlad trupp till farmor. Fis var en tvättäkta bajskorv och hela familjen var i uppror innan vi lyckades sätta oss i bilen men iväg kom vi. Vi åt en riktigt god lunchmiddag och gjorde pepparkakor. Trots allt blev det en bra och glad dag för hela familjen.

Vi hann med ett och annat sammanbrott innan barnen sov sen men till slut hägrade lugnet. Barnen sover. Adventsljuset är tänt, stjärnan hänger i fönstret och åtminstone en tomte slår dank på bänken.

Det mysigaste som finns…

Detta att få ligga bredvid en sovande liten människa. Andas. Suckar lite. Varm. Trygg. Trygg hos mig, men även trygghet för mig. De där stunderna, tätt intill, är sällsynt rofyllda. Lugna.

Vy mot en dörr 😉

Inte konstigt att man så lätt somnar med barnen!

Sent igår kväll vaknade fis till och grät. Jag la mig hos honom för att lugna tårarna och vara nära. Sen var det plötsligt morgon – jag hade somnat. Fullt påklädd, med glasögon på och allt. Men jag sov allt som en sten.

Dagen har varit kort. Jag fick sovmorgon och låtsades återigen vara en tonåring. Dotera kom in och väckte mig runt 1230. Jösses. Jag fick titta ett par gånger extra på klockan! Sonen har alltså lämnat mig i sängen och jag märkte det aldrig. Vi har fyllt på julpyntförråden och ska göra adventfint imorgon. Förhoppningsvis kommer jag då även lyckas få till lussekatter. Både maken och jag har varit i affären idag med uppdraget ”köp saffran”. Vi är tydligen kassa på att läsa, för ingen av oss har köpt saffran. Nåväl, kanske imorgon?